Måltidsstrategen Natasa Hodzic Jansson i förskolan Bullerbyns kök

I rapporteringen kring försämringarna av förskolan i Rinkeby-Kista under hösten 2022 var var det många som återkom till samma sak – maten. Stora förändringar har genomförts i förskolornas kök och många är missnöjda. Nyhetsbyrån Järva besökte förskolan Bullerbyn i Akalla för att ta reda på mer.

2019 antogs Kommunstyrelsens Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat som ska användas i förskola, grundskola, gymnasium och äldreomsorg. Tre år senare hade Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning tagit fram och börjat använda egna riktlinjer för maten i förskolan utifrån strategin och i november 2022 fick stadsdelens förskolekockar priset Framsteget från Stockholms stad. 

”Denna verksamhet har systematiskt utvecklats utifrån de sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsperspektiven. Verksamheten genomsyras av en kvalitativ och likvärdig förskola där barnen får en god förståelse för vikten av näringsriktig och ekologisk mat.”, stod det att läsa i juryns motivering.

Annons:

Ibland var maten både kall och försenad när den serverades

Samtidigt kom vittnesmål från både personal och föräldrar om att maten i förskolan försämrats. ”Tunna soppor”, ”brun sörja som barnen inte äter av” och ökat matsvinn som följd när portioner kastas medan vuxna och barn går hungriga. Flera förskolor hade blivit av med sina tillagningskök och fick måltiderna levererade från en närliggande förskola. Ibland var maten både kall och försenad när den serverades.

förskolebyggnad
Förskolan Bullerbyn

– Det stämmer att det har blivit mer matsvinn när maten skickas mellan olika förskolor eftersom det är svårare att uppskatta exakt mängd på förhand, säger Natasa Hodzic Jansson som är måltidsstrateg i stadsdelen.

I slutet av 2022 fanns 27 förskolor i stadsdelen, 20 av dem hade egna kök. Anledningen till att det blivit färre tillagningskök är enligt tidigare avdelningschefen Kim Lagerquist att barnen blivit färre och det därmed blivit olönsamt att ha anställda kockar på de minsta förskolorna. 

En tidigare anställd berättar hur två av fyra kockar inom en enhet bestående av fyra förskolor fått vidareutbildning och kvalitetscertifierats medan de andra två inte längre lagar mat utan enbart står för leverans och disk. Natasa Hodzic Jansson säger att det är upp till varje rektor hur arbetet fördelas mellan kökspersonalen.

Varje dag postar hon bilder på maten som barnen serveras

Eva Zakrisson
Eva Zakrisson

I köket på förskolan Bullerbyn i Akalla arbetar Eva Zakrisson, de senaste 15 åren har hon jobbat på olika förskolor i stadsdelen. Hon ansvarar också för uppdatering av förskolans konto på Instagram där hon varje dag postar bilder på maten som barnen serveras till frukost, lunch och mellanmål.

– Instagramkontot har vi för att föräldrarna ska kunna gå in och kolla vad barnen har ätit under dagen. Det är uppskattat och jag vet flera förskolor i området som gör likadant.

Den här dagen har barn och pedagoger ätit frasig fisk med skalpotatis och citronsås. En populär rätt. Till mellanmål blir det jordgubbskräm med kvarg och skorpor. Eftersom all maten i förskolan är sockerfri kokar Eva krämen själv och sötar den med bananer och päron.

– De här ekologiska päronen vi köper blir mosiga om de inte går åt efter ett par dagar. Samma med bananerna. Så då tar jag den övermogna frukten och hackar i små bitar och fryser in. Sedan används den i stället för socker i sylt och kräm.

BVC slog larm om att barnen i Rinkeby-Kista har väldigt dåliga tänder

Det var efter att BVC slog larm om att barnen i Rinkeby-Kista har väldigt dåliga tänder som beslutet om att ta bort allt socker från förskolorna i stadsdelen togs. 

– Vi använder inga sötningsmedel, utan bara naturligt socker från frukt. Undantag kan göras, till exempel för att baka något som en del av den pedagogiska verksamheten, säger Natasa Hodzic Jansson som också finns på plats i Bullerbyns kök.

Eva Zakrisson lägger upp kvarg i skålar
Eva Zakrisson förbereder mellanmålet, jordgubbskräm med kvarg och skorpor

Pedagogerna pratar med barnen om vad maten innehåller och vad som är bra att äta och inte, berättar Eva och Natasa. Att det skulle kunna gå till överdrift och riskera att göra barnen för hälsomedvetna eller till och med ätstörda tror de inte.

– Nej, det hoppas jag verkligen inte! Vi pratar om maten och vad den innehåller men lägger ingen värdering i det. Det viktigaste är att förmedla matglädje och att maten ska smaka gott och se vacker ut, säger Eva Zakrisson. 

Ekologisk mjölk, frukt och grönsaker är självklarheter

Målet för i år är att 70 procent av maten som serveras i stadsdelens förskolor ska vara ekologisk. 2022 var den siffran 65 procent. Det finns inga krav på att det ska vara närproducerat men det allra mesta som serveras är vegetariskt. Rött kött serveras en gång på åtta veckor, kyckling en gång varannan vecka och fisk två gånger i veckan.

– Det blir lättare och lättare att få tag på ekologiskt hos leverantörerna. Förut kunde vi ha svårt att hitta ekologisk potatis, men nu finns det mycket. Ekologisk mjölk, frukt och grönsaker är självklarheter, säger Eva. 

mat och grönsaker i skålar
Laxpudding, grönsaker, groddar och krutonger.

Hon och de andra förskolekockarna lagar i stort sett all mat från grunden och alla förskolor i stadsdelen har samma meny, även om små variationer kan förekomma. Det är rätter som linsgryta, fullkornspasta med färssås baserad på ärtor, grönsaksbiffar och vegetarisk lasagne. Halvfabrikat som korv används bara i undantagsfall, som vid utflykter. 

– Jag känner själv som förälder att det är skönt att kunna servera något enkelt efter förskolan, typ färdiga köttbullar och makaroner med vetskapen om att barnen har ätit ordentlig mat som är lagad från grunden på förskolan. Vi försöker bara laga god mat, säger Eva.

Jag kan ärligt säga att det är fler som inte gillar maten nu än tidigare

Hon säger sig inte ha märkt att det blivit fler klagomål på maten sedan strategin infördes, till och med de barn som brukar vara petiga med maten äter oftast bra på Bullerbyn. Men Natasa som har en helhetsbild av alla förskolor i stadsdelen medger att det förekommit kritik. 

– Jag kan ärligt säga att det är fler som inte gillar maten nu än tidigare. Men mycket beror på pedagogernas attityd. Om de vuxna sitter och säger att de inte tycker om det som serveras, hur ska då barnen vilja äta?

Natasa Hodzic Jansson
Natasa Hodzic Jansson

På Bullerbyn har personalen jobbat mycket med att introducera den nya maten. I höstas hade förskolan en skördevecka då barnen fick lära sig om olika grönsaker.

En av pedagogerna passerar förbi den öppna köksdörren och får svara på vilka rätter som är barnens favoriter.

Till soppan serveras alltid nybakat bröd

– Pasta. Och mera pasta med kanske lite sås. Många gillar krispig fisk och soppa också. Jag har ett barn som brukar vara väldigt kräsen med maten men som äter jättemycket när det är soppa. 

soppa, bröd och grönsaker i skålar
Mulligatawnysoppa med curry och linser. Serveras med bröd, yoghurt, sötpotatisaioli och tomater.

Till soppan serveras alltid nybakat bröd. Eva Zakrisson bakar tre till fyra dagar i veckan. På vissa förskolor bakas bröd varje dag och även de som inte har tillagningskök på plats får nybakat varje vecka.

– Jag hinner inte baka varje dag, men sedan jag läste om hur mycket av vitaminerna som försvinner ur brödet när det fryses ned så känns det viktigt att de får äta färskt bröd så ofta som möjligt, säger Eva.

– Många familjer i Rinkeby-Kista äter väldigt mycket kött och ris hemma. De är inte vana vid vegetariskt, men allt förändras och vi måste anpassa oss efter den situation vi har nu med klimatet och de mål som finns. Det är inte helt lätt, vi människor är ju vanedjur, säger Natasa.

Anna Nygård


Läs mer om förskolan i Rinkeby-Kista: