Varför har vi klubbar så svårt för att samarbeta?
En god vän jobbade för tio år sen i ett stort tvärvetenskapligt projekt där de analyserade massor av olika samhällen över hela världen. Alla de mest välmående samhällena hade en sak gemensamt: samarbete.
Nyligen publicerades en rapport “Fakta för förändring” med Ahmed Abdirahman som avsändare, VD för stiftelsen The Global Village. VD är en person med exekutiv makt och anses ofta vara en viktig ledare för ett företag, och ofta den som formulerar den operativa ledningens mål och beslut. Men märks något av det i rapporten?
Människors val utgår från hur man upplever verkligheten. Därför är det helt avgörande att etablerade medier är noggranna i hur de beskriver vad som sker och varför.
Aftonbladet publicerade häromdagen två artiklar med följande rubriker: ”Klanerna flyttar fram sina positioner” och ”Kriminella klaner förklarade i tre steg”.
Det enda som skulle kunna sätta stopp för det dödliga våldet är det enda som samhället inte är beredd att erbjuda.
Hopp.
Det är den tiden igen! Våren som jag sett fram emot – varje år lika mycket. Genom fönsterrutan lockar lövträden med sina översvallande lövklädda grenar – lockar mig som sitter i TV-stolen att gå ut. Absolut! Det har regnat hela dagen och gör det fortfarande, men vad gör det.
Anders Tegnells kunskapsområde är epidemier och inte socioekonomiska sammanhang. Därför har han vid flera tillfällen uttryckt sig onyanserat om utrikesfödda svenskar vid beskrivningen av smittspridning och vaccinering, och därmed har han återigen väckt den högerextremistiska trollsvansen.
Sverigedemokraterna har under många år framgångsrikt satsat på kriminalpolitiken. Men vad ska de satsa på nu, när den nuvarande regeringen lagt ner mer resurser på kriminalpolitiska insatser än vad som skett de senaste 30 åren? Och när regeringen dessutom lyckats kombinera det med en lite tur (encrochat) och redan nu uppnått framgångar i kampen mot den organiserade brottsligheten. Vad ska SD hitta på nu?
När det talas om förorten framställs den som det betonggrå miljonsamhället. Är det bland andra Husby utanför Stockholm man talar om hela tiden, och som inte har någon framtid? Eller är det den färgglada förorten vid Järvafältet som byggdes på 1970-talet?
Många av våra grannar och vänner firar ramadan nu och snart är det eid, fyraåringen var lite avundsjuk. ”Men vi firar ju jul” försökte jag. Fast ärligt talat har det inte varit så mycket med det.
Jag undrar vad som skulle hända med Sverige om alla vi som inte är födda i landet samt våra familjer, alla vi som inte har någon lust att återvandra, bestämmer oss för att sälja allt vi äger här, flyttar till solen och tar med oss våra intjänade pensioner.
