Bortom mammas gata – efterord: Tio år senare

Sista avsnittet i sommarens följetong skrev Alexandra Pascalidou tio år efter dödshoten som förändrade hennes liv.

Bortom mammas gata, epilog: Jag måste lära mig leva med rädslan

Jag har ingenting att frukta för jag vet var jag kommer ifrån, skriver Alexandra i epilogen till Bortom mammas gata.

Bortom mammas gata, del 30: Här sätter jag punkt

När farmor begravs i Spånga får Alexandra och hennes systrar något de aldrig haft. Rötter i den svenska jorden.

Bortom mammas gata, del 29: Död åt vissa – frihet åt andra

Alexandra ledde minnesstunden efter den stora brandkatastrofen i Göteborg inför tiotusen människor i Scandinavium.

Bortom mammas gata, del 28: Man vänjer sig vid allt förr eller senare

När förhandlingarna i hovrätten avslutades hade Alexandra tillbringat sammanlagt fem veckor i rättssalar under 1998.

Bortom mammas gata, del 27: Sommar, sol och nazister

“Min hämnd var inte riktigt vad de flesta hade förväntat sig”, konstaterade Alexandra Pascalidou efter sitt sommarprat.

Bortom mammas gata, del 26: Öga mot öga med nazisterna

Under rättegången såg Alexandra att nazisternas personuppgifter var skyddade, men inte hennes. Offren skyddades inte.

Bortom mammas gata, del 25: Först dödshotad och sen sparkad

Alexandra skrev i interntidningen på SVT och frågade vart löftena om en fast tjänst tog vägen. Chefen blev rasande.

Bortom mammas gata, del 24: Attack är bästa försvar

”Det här är sanningen” deklarerade Aftonbladet, men det var osanningar som de tryckte för att rentvå sig själva.

Bortom mammas gata, del 23: Två tonåringar grips för dödshoten

När Alexandra kommer hem igen bestämmer hon sig för att kontakta Jokso, den enda som erbjudit henne skydd.