”Jag har inte hela bilden av det som varit”

Varken rektorernas larm, personalens vittnesmål, föräldrarnas oro eller den namninsamling som startades tycks ha gjort avtryck hos den nya avdelningschefen för förskolorna. 
– Jag är medveten om historien, men känner inte att den representerar förskolans verksamhet idag, säger Jessika von Malmborg. 

Föräldrar, pedagoger och rektorer vittnade under hösten 2022 om en verksamhet med stora brister, personalomsättningen ökade och antalet barn blev stadigt färre. Nyhetsbyrån Järva träffar Jessika von Malmborg i ett av förvaltningshusets mötesrum i Tensta, för att få reda på hur hon ser på situationen nu, efter sammanslagningen av stadsdelarna, och hur förtroendet för stadsdelens förskolor ska återupprättas.
– Vi är en ny stor förvaltning nu med många förskolor och jättemånga pedagoger. Jag tänker att det finns en välfungerande verksamhet generellt, säger Jessika von Malmborg.

Hon började som avdelningschef i Spånga-Tensta i augusti 2021, ansvarade för båda stadsdelarna under ett halvår och fortsatte i samma roll efter sammanslagningen. Men Jessika von Malmborg tonar ner de stora förändringarna.
– Det är ju samma uppdrag och samma läroplan, väldigt mycket är sig likt. Kontexten är övergripande. Sedan kan det vara olika mellan olika avdelningar och olika förskolor.

De omfattande omstruktureringar som genomfördes under tiden Kim Lagerquist var chef vill von Malmborg inte kännas vid. 
– Jag vet att det genomförts omstruktureringar inom dåvarande Rinkeby-Kista, men jag är inte insatt i detaljerna kring det.

De stora förändringarna av lärmiljön som genomfördes i Rinkeby-Kistas förskolor åren 2021-2022 och som kritiserades av specialpedagoger, vill von Malmborg inte heller kommentera. 
– Det är så svårt för mig att gå tillbaka och titta på det som har varit. Det är inte mitt uppdrag att recensera min företrädare. 

– Uppdraget vi har är att utveckla förskolan och se till att det är en likvärdig utbildning för barnen. Vi jobbar hela tiden med att utveckla och ge pedagoger utbildning genom erfarenhetsutbyte och kollegialt lärande. 

Så de planer och styrdokument som var aktuella för Rinkeby-Kista 2022 finns inte kvar?

– Nej det skulle jag inte säga. Vi tar fram det som är gemensamt för Järva, men sedan har ju alla sina erfarenheter med sig.

Jessika von Malmborg säger att det är mycket som händer inom förskoleverksamheten och hon ser ett stort engagemang hos medarbetarna. Att personalen skulle vara missnöjd är inget hon känner till. 

– Jag har inte hela bilden av det som har varit i Rinkeby-Kista sedan tidigare. För mig blev det mycket här och nu, och nu ska vi som är kvar jobba vidare. Det är klart att jag tänker att man vill att det ska vara en positiv plats att arbeta på.

Har ni gjort några insatser för att fånga upp personal efter allt som har hänt?

– Under våren 2023 så hade vi mycket samarbete med de fackliga organisationerna och varje rektor har jobbat inom sin enhet. Sedan blev vi en ny stadsdel och det blir en del av en annan förändringsprocess som också kom i samma veva.

Personalomsättningen inom förskolan i stadsdelen ligger enligt de senaste rapporterna på ungefär 5 procent, det är lägre än staden i genomsnitt och ett par procent lägre än Rinkeby-Kista hade 2022. Men på flera håll är de förändringar kvar, som drevs igenom av tidigare avdelningschefen Kim Lagerquist. Så sent som hösten 2023 var det medarbetare som sade upp sig med motiveringen att de inte längre har förutsättningar att göra ett bra jobb. 

– Jag har inte fått till mig att det skulle vara en kris som pågår. Det här är ju långsiktiga processer som kräver att man jobbar tillsammans. Vi är ömsesidigt beroende av varandra.

De senaste årens förändringar har lett till att andelen utbildade förskollärare har minskat kraftigt på vissa enheter, men genomsnittet når ändå upp till stadens mål på 35 procent. Lärarförbundet menar dock att det dubbla, alltså 70 procent utbildade förskollärare, hade varit önskvärt. 

– Ja, precis och det är ju deras bild, men vi har staden som styr och våra förutsättningar. Det är det som våra rektorer har att förhålla sig till och sedan ska de göra en fördelning av pedagoger utifrån de kompetenser som finns.

Är det en kostnadsfråga?

– Jag tänker att man behöver se till helheten. Vi ska ha 35 procent utbildade förskollärare, men det kan se lite olika ut och det är upp till rektorn.

– Jag har ingen statistik på hur det har varit tidigare, men jag vet hur det ser ut idag. Vi har ungefär 36–37 procent utbildade förskollärare på Järva och det ligger inom ramen för det som förväntas av oss. Vi ska se till att alla barngrupper har åtminstone en förskollärare.

Hon berättar att årets medarbetarundersökning är på gång och resultatet från senaste föräldraenkäten kommer snart publiceras. 
– Jag känner inte igen bilden av att det är stor oro i förskolan nu. Generellt tillhör förskolan den verksamhet som har ett väldigt gott förtroende hos invånarna om man tittar på de undersökningar som görs i Järva och hela staden

De föräldrar och medarbetare som eventuellt känner sig oroliga över förhållandena uppmanas kontakta sin rektor.

För att öka inskrivningsgraden i Järvas förskolor, jobbar stadsdelen aktivt med uppsökande verksamhet. Två förskolelotsar som är kopplade till öppna förskolan har anställts inom ett tvåårigt projekt och ska finnas på plats i parklekar och bibliotek för att informera föräldrar om förskolan. 

– Våra öppna förskolor är jätteviktiga för oss för att kunna berätta och informera om verksamheten. De gör ett jättefint jobb. Sedan är det ju inte obligatoriskt att gå i förskola, men vi vill att man ska ha så mycket information som möjligt för att kunna välja.

– Det finns forskning som visar att barn som går i förskola har väldigt goda förutsättningar för att klara grundskolan, och klarar man grundskolan så har man väldigt goda förutsättningar för resten av livet så vi ser att vi har en stor betydelse för barnen.

Nyligen kom besked om att Järvas förskolor tilldelas nästan 28 miljoner kronor från Skolverkets satsning på att höja kvaliteten i förskolorna. Exakt hur pengarna ska användas är inte klart än.

– Syftet är att medlen ska användas till att stärka kärnuppdraget. I samråd med rektorerna, kommer pengarna gå till olika insatser utifrån förskolornas olika förutsättningar och behov. Exempelvis har vi inom Järvas förskolor språkutveckling och barnhälsa som prioriterade områden, där vi lägger extra fokus på att utveckla verksamheten och kompetensutveckla medarbetarna.

Anna Nygård