Den tidigare terrorstämplade rebellgruppen ONLF (Ogadens nationella befrielsefront) utropade i fjol en ensidig vapenvila i Etiopien. Nyligen var gerillans ledande representanter i Sverige på studiebesök för att lära sig om demokratins ABC inför valet i maj 2020. Morgonsolen lyser in genom de stora fönstren i mötesrummet på fackförbundet SEKO:s huvudkontor. En anställd berättar entusiastiskt för gästerna om hur en undersökning om villkoren för de som arbetar på motorvägarna blivit till ett nyhetsinslag i SVT. På väggen rullar klipp på vägmaskiner och stressade bilister. Det skulle kunna vara ännu en dag på ett svenskt fackförbund. Men kring bordet sitter gerillaledare som efter 27 års väpnad kamp nyligen lagt vapnen på hyllan för att ställa upp i val i Etiopien nästa år. – Vänta lite. I Ogaden finns varken motorvägar eller några fackföreningar. Så vi behöver ta det från början. Hur bildar man ett fackförbund? frågar sig Abdirahman Mahdi och vänder blad i sitt anteckningsblock. Allt började med att Etiopiens premiärminister efter omfattande protester avgick våren 2018 för att som han sa ”rädda landet från sammanbrott”. Den nytillträdda premiärministern Abiy Ahmed inledde sina första hundra dagar vid makten med att släppa tusentals politiska fångar, bjuda in exilmedier, ta bort terrorstämpeln på rebellgrupper, acceptera fredsavtalet med Eritrea och öppna…