Sedan i somras har Stockholms stad övervakningskameror i Akalla och Husby. Att kommunen nu, utöver Polisen, övervakar Järvaborna är ett första steg som ska lägga grunden för ännu mer övervakning.
Två av de nya kamerorna sitter på Akalla ungdomsgård och övervakar Sibeliusgången och Nystadstorget. Här blir Akallaborna även filmade av polisens kameror. Två ytterligare kameror sitter i Husby, längs Edvard Griegsgången. De sitter högt upp på fasaden, i höjd med kvarteret Molde 2, och övervakar gångbanan nära bron över Nordkapsgatan.
Det är ingen som kollar på kamerorna live. Kommunens tanke är att bilderna ska kunna begäras ut av polisen i efterhand. De raderas annars av kommunen efter sju dygn. Sedan kamerorna sattes upp i somras har polisen begärt ut bilder från kamerorna en gång. Projektet hade i december kostat ca 250 000 kronor.
Övervakningen i Järva skulle vara banbrytande
När kamerorna sattes upp i juli beskrevs det som ett pilotprojekt på sex månader som sedan skulle utvärderas. Men nu när sex månader gått säger staden att det inte finns något slutdatum för projektet och att övervakningen kommer att fortsätta.
Utvärderingen som skulle göras nu i januari skulle visa om övervakningen haft önskad effekt. I så fall skulle ännu fler kameror sättas upp i alla stadsdelar runt om i staden, sade trygghetsborgarråd Alexander Ojanne (S) till SVT. Men hur utvärderingen ska gå till och om några effekter på tryggheten eller några brottsförebyggande effekter ska kunna mätas är oklart. Enligt Katarina Lehtola som är ansvarig för projektet i staden ska en skriftlig delutvärdering av projektet ska göras under året.
Det var under den förra, blågröna, mandatperioden som kommunstyrelsen tog beslut om att sätta upp övervakningskameror i Järva. Trots att polisen redan hade kameror i hela Järva ville kommunen driva på för fler. Finansborgarrådet Anna König-Jerlmyr, M, hade förhoppningar om att övervakningen i Järva skulle vara banbrytande.
– Vi vill statuera exempel på hur en ansökan ska se ut för att IMY ska ge kommuner tillstånd att övervaka offentliga platser, sade König-Jelrmyr till DN i januari 2022.
IMY sade nej till kommunens önskan att få övervaka dygnet runt
Men Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) sade till slut nej till kommunens önskan att få övervaka platserna dygnet runt. Enligt IMY väger invånarnas integritetsintresse stort, då det handlar om ett område där väldigt många människor rör sig till och från sina bostäder, arbetsplatser, skolor och annan verksamhet, däribland många barn, och då särskilt att folk skulle komma att övervakas kring sina hem.
För att styrka att platserna i Akalla och Husby var brottsutsatta hade kommunen skickat med en lista på 1 746 brott som skulle ha skett i närheten. Men IMY upptäckte att flera av dessa rörde brott som skett på andra ställen i området. Flera hade skett inomhus och nästan hälften rörde klotter i kollektivtrafiken. De flesta övriga gällde andra typer av skadegörelse. Men då det även skett en del brott mot personer bedömdes ändå platserna som brottsutsatta. Därför fick kommunen tillstånd att övervaka, men bara kvälls- och nattetid, mellan klockan 20 och 06.
När tillståndet kom hade kommunledningen gått från blågrönt till rödgrönt, men det var inget som bromsade övervakningsplanerna. Samtliga nuvarande partier i kommunfullmäktige var för förslaget, enligt en genomgång av SVT. I juli skruvades således kamerorna upp och de har sedan dess varit igång.
Entréer till bostäder och verksamheter ska vara maskade, men direktiven följs inte
För att ändå skydda integriteten hos boende i området finns det flera krav i tillståndet från IMY. Entréer till bostäder och verksamheter ska exempelvis vara maskade i bilden, men när Nyhetsbyrån Järva begär ut kamerabilder verkar det som att direktiven inte följs. Entréerna till Lidl, en förskola och en frisör i Akalla är exempelvis omaskade.
Att upplysning om övervakningen ska finnas är ett annat krav. Man ska få veta att en plats är kameraövervakad och varför. När Nyhetsbyrån Järva frågar personer på de övervakade platserna känner ingen till att kommunen bedriver någon övervakning där. En del har svårt att tro det. Att polisen också filmar i området verkar folk ha mer koll på. En person kommenterar att det börjar bli som i 1984 med alla kameror, men menar samtidigt att det nog är bra för barnen.
Precis som Polisen slarvar med att följa kamerabevakningslagen, har kommunen svårt att leva upp till lagkraven. I Järvaområdet har kommunen satt upp skyltar i A5-format – hälften så stora gentemot vad som angavs i ansökan – för att upplysa om övervakningen. Men flera sitter felvända, och på dom hänvisas till kommunens hemsida, där en del information som egentligen ska finnas saknas.
När polisen inledde sitt stora arbete med övervakningskameror var det Järvaborna som först blev filmade. Sedan slopades tillståndskravet och de har nu fria händer att själva välja var de vill övervaka. När Stockholms stad vill göra samma sak är det också här i Järva man börjar. Staden har redan sagt att man vill sätta upp kameror i fler områden. Just nu utreds ett förslag från regeringen att även kommuner ska slippa söka tillstånd för att sätta upp kameror var de vill.
Viktor Arnell
