Ansiktsigenkänning och övervakningskameror kollage

Polisens nya ansiktsigenkänning kan vara olaglig

Nyheter

Polisen har börjat använda ansiktsigenkänningsteknik på sina övervakningsfilmer. Efter påskupploppen i bland annat Rinkeby prövas de nya systemen. Men enligt nya riktlinjer som just kommit från EU bör viss slags ansiktsigenkänning vara förbjuden för polisen att använda.

Ansiktsigenkänning innebär att ett datorsystem kan hitta unika särdrag i bilder på en persons ansikte, ungefär som med fingeravtryck. Sådan information kallas för biometriska personuppgifter. Användning av ansiktsigenkänning kan innebära ett stort intrång i integriteten och får inte ske hur som helst.

Påskupploppen möjliggjorde ett stresstest för den nya tekniken

Efter upploppen i samband med Rasmus Paludans koranbränningar har polisen använt sig av ansiktsigenkänning i utredningsarbetet. I filmer från polisens egna övervakningskameror, kroppskameror, drönare och helikoptrar, men också i bildmaterial insamlat från allmänheten, analyseras personer automatiskt av polisens datorer. Polis och åklagare säger att detta är till stor hjälp och att det kan snabba på identifieringen av misstänkta.

Användningen efter påskupploppen är ett stresstest för den nya tekniken, som polisen räknar med kommer användas mycket mer framöver. Programvaran är AI-tränad på att kunna hitta personer i bildmaterial utifrån analys av ansikten, men också på att kunna hitta och följa föremål, fordon, en viss klädsel eller ett visst utseende.

Skylt om övervakning och polis med kroppskamera vid koranbränningen i RInkeby
Skylt om övervakning och polis med kroppskamera vid koranbränningen i Rinkeby

Ett stort antal filmer och bilder har samlats in och analyseras från både Rinkeby, Norrköping, Linköping, Örebro och Malmö rapporterade Sveriges Radio i april. Och enligt chefsåklagare Torsten Angevåg har tekniken lett till ett stort antal misstänkta har kunnat identifieras.

Två olika metoder som båda bygger på ansiktsigenkänning

Polisen har fått preliminära godkännanden, så kallade förhandssamråd, från Datainspektionen för två olika metoder som båda bygger på automatisk analys med hjälp av bland annat ansiktsigenkänning. Den ena metoden är tänkt att hjälpa till med identifiering, genom att matcha en bild mot signalementsregistret. I det finns bilder och fingeravtryck sparade från polisens fotografering av misstänkta, så kallad daktning.

Den andra metoden kan användas för att analysera ett stort bildmaterial för att hitta eller följa personer, fordon eller föremål som förekommer på flera ställen för att klargöra händelseförlopp eller hitta förekomster i detaljer som inte upptäcks manuellt.

Metoderna är separerade både tekniskt och organisatoriskt

När Datainspektionen 2020 gav okej till en pilotverksamhet med tekniken poängterades att godkännandet bara gällde den isolerade användningen, och att det kunde sluta gälla om användningen utvidgades till en del i en större kedja. Enligt Niclas Appleby, expert på bildanalys vid Nationellt forensiskt centrum, NFC, finns det ingen direkt koppling mellan de två olika biometriska analysmetoderna, men han kan inte svara på om det finns något som hindrar att de används i följd.

“Båda dessa metoder och verktyg är separerade både tekniskt och organisatoriskt. Resultaten från respektive metod rapporteras tillbaka till utredningen som uppslag. Det är utredningen som fattar beslut om hur de ska gå vidare med uppslagen”, skriver Niclas Appleby i ett mejl till Nyhetsbyrån Järva.

I systemet för automatisk bildanalys finns också funktioner för att profilera ansikten på personer som hamnat på bild. Syftet är att kunna matcha dom mot en bild på en person man letar efter.

Exempel på matchning av person i bildmaterial. På bilderna syns Niclas Appleby. Foto: Polisen.
Exempel på matchning av person i bildmaterial. På bilderna syns Niclas Appleby. Foto: Polisen.

“Ansiktsigenkänningstekniken används för att hitta förslag på kandidater på personer som uppvisar likheter med referensmaterialet”, skriver Niclas Appleby.

I Datainspektionsens förhandssamråd angavs att polisen skulle behöva vara noga med att bara brottsmisstänktas personuppgifter behandlades med tekniken. Det är dock oklart hur en ansiktsmatchning kan göras utan att alla ansikten som förekommer i materialet analyseras biometriskt.

Nya riktlinjer för hur polisen ska få använda biometrisk identifiering

Ansiktsigenkänning innebär ett stort intrång i särskilt känsliga uppgifter och kan användas i syften för kartläggning som står i strid med grundläggande fri- och rättigheter. Att använda tekniken automatiskt på allmän plats beskrivs av Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, som en massövervakning som inte hör hemma i demokratier.

EDPB, som är EU-ländernas gemensamma dataskyddsorganisation, har just tagit fram nya riktlinjer för hur polisen ska få använda biometrisk identifiering, där ansiktsigenkänning är den teknik som är mest aktuell.

EDPB uttrycker en förståelse för att polisen vill använda den mest effektiva och moderna tekniken som hjälpmedel, men menar att användningen måste regleras strikt och ske endast när det är nödvändigt och proportionerligt. Särskilt när det gäller brottsbekämpning och teknik som har allvarliga risker för intrång i både integriteten, rörelsefriheten, värdigheten och mötesfriheten.

I riktlinjerna finns också flera exempelscenarion, där några påminner om den svenska polisens användning av tekniken.

Flera försvårande aspekter

I ett av scenariona beskrivs ett fall där polisen efter upplopp i samband med en demonstration använder ansiktsigenkänning för att identifiera misstänkta. I exemplet samlar polisen in filmer från olika källor, och precis som efter påskupploppen i Sverige även från allmänheten. Detta material används sedan för att leta efter misstänkta personer i med hjälp av biometriska profiler av ansikten i bild.

Det finns flera aspekter som tas upp som försvårande med en sådan användning. Dels menar EDPB att det är problematiskt att så många personer som inte har en direkt koppling till någon grov brottslighet hamnar i bilddatabasen och riskerar att bli kvar där i åratal vid en lång utredning. Stora delar av lokalbefolkningen som varken deltagit i demonstration eller upplopp hamnar på bild och analyseras. Rörelsemönster och sociala kontakter kan kartläggas i ett stort bildmaterial.

Sammanhanget gör också att politisk åskådning kan komma att registreras, vilket innebär behandling av fler särskilt skyddsvärda personuppgifter. EDPB menar att scenariot i exemplet därför inte når upp till kraven på proportionalitet och nödvändighet. Dessutom riskerar vetskapen om att man kan hamna i en biometrisk polisdatabas för att man deltar i en demonstration att vara avskräckande för den grundlagsskyddade mötesfriheten.

Bilder och filmer från allmänheten anses vara extra problematiskt

Att behandlingen sker utan vetskap hos de som analyseras, samt att alla typer av bilder, från övervakningskameror såväl som folks mobiltelefoner, kan nyttjas till biometrisk analys, menar EDPB är en ytterligare inskränkning i grundläggande rättigheter och kan ha en allvarlig avskräckande inverkan på dessa.

Polisens automatiska bildanalys i Hallonbergens tunnelbana
Polisens automatiska bildanalys i Hallonbergens tunnelbana

Att polisen samlar in bilder och filmer från allmänheten anses vara extra problematiskt, då det kan användas för angivelse och i egna politiska syften. Detta förekom i Sverige i samband med påskupploppen, då personer från högerextrema organisationer filmade personer som deltog, bland annat i Rinkeby, och skickade in sina filmer till polisen.

EDPB:s slutsatser är att användningen är alltför långtgående och inte bör vara tillåten.

Integritetsskyddsmyndigheten ser till att polisen följer lagen

Elisabeth Jilderyd är internationell samordnare vid svenska Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) och har varit med i arbetet med de nya riktlinjerna i EU. Integritetsskyddsmyndigheten är de som ser till att polisen följer lagen i sin övervakning.

– Det är skillnad på att samla in bilder brett, och att ha ett begränsat urval att utgå ifrån när ansiktsigenkänningen görs. I riktlinjerna finns ett annat scenario, där man använder ansiktsigenkänning för identifiering bara på de som begår grova brott, och det bedöms som tillåtet.

Det scenariot påminner om polisens metod för mot matchning av en ansiktsbild mot signalementsregistret. Där görs ett manuellt urval av enbart en bild på den misstänkte i som sedan matchas mot bilddatabasen.

De nya riktlinjerna är inte juridiskt bindande, utan är snarare en tolkning av vad som redan gäller. De är grundade i dagens lagstiftning, och syftet är att de ska kunna användas när exempelvis IMY gör sin tillsyn i Sverige, förklarar Elisabeth Jilderyd.

Det finns möjlighet för alla att inkomma med sypunkter

– Riktlinjerna är en vägledning för hur de nationella tillsynsmyndigheterna ska kunna luta sig mot i sina bedömningar och sitt tillsynsarbete. De är nu ute på remiss och det finns möjlighet för alla att inkomma med sypunkter på dom. Efter det får man titta på var gränserna går för vad som kan vara tillåtet.

Övervakningskamera polisbevakning Rinkeby Folkets hus
Övervakningskamera på Rinkeby Folkets hus

Demonstrationsfriheten och integritetsskyddet är grundläggande i demokratiska samhällen. Att bli utsatt för biometrisk kartläggning för att man närvarar vid en politisk manifestation kan vara avskräckande för deltagare och är därför ett hot mot demokratin. Sedan förra året använder polisen i Sverige dock ofta övervakningsdrönare i samband med större demonstrationer.

Järvaområdet är en av de mest kameraövervakade platserna i Sverige, och här används ofta bilder från kameror vid utredning av brott. Nu när polisen börjar använda automatisk ansiktsigenkänning i stor skala är det därför Järvaborna som kan komma att få sina ansikten analyserade av polisen.

Viktor Arnell

Fotnot: Remisstiden för förslaget på riktlinjer för polisens användning av ansiktsigenkänning från Europeiska dataskyddsstyrelsen är till på måndag 27 juni. Här kan riktlinjerna läsas och synpunkter skickas in.

Print Friendly, PDF & Email