övervakningskaera och karta över området som bevakas

Järva allt mer kameraövervakat men ingen tillsyn sker

Nyheter

I Järva finns det största antalet poliskameror som övervakar offentliga platser. Men någon tillsyn av polisens allt mer omfattande kamerabevakning görs inte av Integritetsskyddsmyndigheten som har det ansvaret.

Utvecklingen har gått snabbt de senaste åren och fler kameror är på gång. Mönstret av vilka områden som övervakas är tydligt. Det är de av polisen själva definierade utsatta områdena. Det finns stadsdelar och platser i innerstan som är betydligt mer brottsutsatta men där finns endast ett fåtal kameror.

Polisen har numera rätt att sätta upp så många kameror de vill. Men de är skyldiga att upplysa om att en offentlig plats står under bevakning. Syftet är att det ska gå att undvika en kamerabevakad plats. Något som i praktiken är omöjligt när centrum i stora bostadsområden övervakas.

Järva är det mest övervakade området i Sverige

Trots att upplysning om övervakningen krävs, och att ett av syftena är att avskräcka från brott, finns inte någon lista över vilka områden som står under bevakning publicerad. Men Nyhetsbyrån Järva har begärt ut en sådan lista från polisen. Där framgår ett tydligt mönster av vilka stadsdelar som är mest bevakade. Socioekonomiskt missgynnade områden som också kategoriserats av polisen som utsatta områden är de som är allra mest övervakade, dygnet runt. Ett fåtal platser av den brottsutsatta innerstan står även under bevakning nattetid och på helger.

Järva är det mest övervakade området i Sverige. Det var här polisen började med kamerabevakning av stadsdelarnas centrum, vilket utökats till större områden senaste åren. Här finns just nu 37 permanenta kameror och ytterligare 3 tillfälliga. Tidigare i våras kunde Nyhetsbyrån Järva rapportera att polisen börjat övervaka Järvafältet från höghuset på Rinkebyterassen med värmekameror.

När kamerorna i Rinkeby och Tensta blev permanenta sade polisens dåvarande nationellt ansvarige Joakim Söderström till SVT att det var ett paradigmskifte i synen på kamerabevakning i Sverige. Strax därpå bytte han jobb till VD för Säkerhetsbranschen som organiserar de företag som säljer övervakningssystem och gynnas av övervakningslösningar på trygghetsproblem, där han nu fortsätter jobba för att införa mer kameraövervakning.

Myndigheten har inte gjort någon tillsyn över polisens kameraövervakning

Den 1 januari 2020 fick polisen fria händer att sätta upp så många kameror de ville. Innan dess behövde de tillstånd av Länsstyrelsen och senare dåvarande Datainspektionen. För att polisens övervakning inte skulle bli för omfattande eller bryta mot de regleringar som finns skulle Datainspektionen, som nu heter Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), bedriva tillsyn. Men myndigheten har inte gjort någon tillsyn över polisens kameraövervakning.

Integriteten, det vill säga rätten till skydd för privatlivet och från statlig övervakning, är en grundläggande mänsklig rättighet enligt både FN, EU och svensk grundlag. Tillsynen, det vill säga granskningen i efterhand av att regelverket följs, är det som ska skydda medborgarna från allt för omfattande övervakning.

I ett reportage i SVT förklarar Integritetsskyddsmyndighetens jurist att en anledning till att någon tillsyn av polisens övervakning med drönare inte gjorts är att inga synpunkter kommit in. Inte heller polisens övriga kamerabevakning har synats av IMY, svarar myndigheten i ett mail till Nyhetsbyrån Järva.

Säkerhetsbranschen driver nu på för att polisens kameror ska få utrustas med ansiktsigenkänning

Något krav på IMY att invänta synpunkter finns dock inte. Och det kan vara svårt att lämna in synpunkter på en kamerabevakning som man inte känner till, om exempelvis upplysningen om den är bristfällig, Det är också få som vet om vart man ska vända sig. I en undersökning av LUSAX vid Ekonomihögskolan i Lund, på uppdrag av bevakningsbolagen själva, svarade bara 6 procent ’Datainspektionen’ på frågan om var de skulle vända sig med eventuella klagomål.

Enligt forskning sammanställd av Brottsförebyggande rådet kan kamerabevakning ha viss effekt för att förhindra eller lösa egendomsbrott, men när det gäller våldsbrott på offentliga platser syns ingen minskning.

Utvecklingen mot ett mer övervakat samhälle är dock i full gång. Säkerhetsbranschen med Joakim Söderström i spetsen driver nu på för att polisens kameror ska få utrustas med ansiktsigenkänning. Ett pilotprojekt är redan på gång på Skavsta flygplats.

Viktor Arnell

karta över polisens övervakningskameror

Fasta kameror per lokalpolisområde i Polisregion Stockholm (permanenta/tillfälliga) (juli 2021)

LPO Järva (37/40)

Husby 10
Rinkeby 13
Tensta 14
Tillfälliga 3

LPO Norrmalm (24/26)

Kungsträdgården 10
Sergels torg 7
Stureplan 7
Tillfälliga 2

LPO Södermalm (7)

Medborgarplatsen 7

LPO Globen (5/7)

Dalen 3
Östberga 2
Tillfälliga 2

LPO Södertälje (30)

Brunnsäng 2
Centralen 2
Centrum 8
Fornhöjden 2
Geneta 4
Hovsjö 4
Lina 3
Ronna 4
Saltskog 1

LPO Gotland (3)

Visby 3

LPO Botkyrka (29)

Alby 6
Fittja 5
Hallunda 5
Norsborg 10
Tumba 3
Ytterligare ca 6 pågående arbete

Övriga tillfälliga kameror

LPO Sollentuna 9
LPO Vällingby 3
LPO Järfälla 3
LPO Solna 2
LPO Skärholmen 7
LPO Farsta 3
LPO Haninge 2
LPO Huddinge 2

Print Friendly, PDF & Email