Bidraget för läxhjälp till organisationer försvinner, i stället ska bidraget gå till skolorna. Men även skolornas bidrag kommer att minska. Föreningarna som bedriver läxhjälp i Järva drabbas hårt av Skolverkets beslut.
– Det är väldigt oroväckande för oss, säger Abdillahi Osman, ansvarig för läxhjälpen i Rinkeby Folkets Hus.
Statsbidraget för läxhjälp till organisationer försvinner till nästa år. Bidraget har i år minskat från 60 miljoner kronor till 20 miljoner. Nästa år, 2024, kommer bidraget försvinna helt. Orsaken är att vissa läxhjälpsorganisationer, enligt Skolverket, har fuskat med pengarna vilket lett till att de dragit in bidraget. Pengarna ska gå direkt till skolorna i stället. Tanken är att skolorna som är fysiskt närvarande på platsen har bättre koll på vilka föreningar som är pålitliga. Men även läxhjälpsbidraget till skolorna minskar 2023 jämfört med 2022, från 288 till 234 miljoner kronor.
En av flera organisationer som bedriver läxhjälp i Järvaområdet är Rinkeby Folkets Hus. Under tre kvällar i veckan kommer barn och ungdomar till lokalen för att få hjälp av lärare med sina läxor. I ett hörn sitter tre ungdomar som håller på med sina läxor i svenska och matte. De tycker att läxhjälpen är fantastisk och att man får det stöd man behöver. Men Abdillahi Osman är orolig inför att bidraget försvinner nästa år.
Vi viker oss inte, även fast vi inte får pengar
– Det är väldigt oroväckande för oss. Vi är Rinkeby Folkets Hus, man hör på ordet att det är folkets hus. Det folket vill, det är det vi gör. Vi viker oss inte, även fast vi inte får pengar, så har vi ambitionen att fortsätta med läxhjälpen.
109 organisationer sökte statsbidrag för läxhjälp 2023. Nästan hälften, 53 av dem, fick avslag. Resterande 56 föreningar fick alla mindre pengar än de sökt. I Rinkeby Folkets Hus fall handlar det om nära 200 000 kronor mindre än tidigare år. 2022 fick de 960 000 kronor och för i år bara 763 193 kronor. Nästa år kommer de bli helt utan pengar från staten.
Förra sommaren trädde en ny lag i kraft som gjorde det obligatoriskt för skolor att erbjuda minst två timmar läxhjälp i veckan. Skolorna kan välja att samarbeta med läxhjälpsföreningarna. Just nu har endast fem skolor i Järva svarat att de tar hjälp av föreningar till läxhjälpen. På Rinkeby Folkets Hus tror man att det är bra för barnen att vara på en annan plats än i skolan.
– Jag tror att mycket handlar om att barn behöver byta miljö, om du är i skolan i åtta timmar blir det väldigt svårt för ett barn att vara där i ytterligare i två timmar. Det blir 10 timmar fem dagar i veckan. Det är därför vi tror att det här är den bästa lösningen, säger Abdillahi.
Föräldrarna är väldigt tacksamma över att vi finns
Skolorna i Järvaområdet har en högre procentandel niondeklassare som saknar gymnasiebehörighet jämfört med både genomsnittet i Stockholm och i hela landet. I Järva är det drygt 17 procent som inte har behörighet, jämfört med drygt 10 procent i hela Stockholm.
– Föräldrarna är väldigt tacksamma över att vi finns och vi ser att resultaten för eleverna som kommer hit ökar markant. Vi märker att läxhjälpen både gör föräldrarna trygga och ger barnen hopp om en ljusare framtid. För vi pumpar också framtidstro i barnen samtidigt som de är här, säger Abdillahi Osman.
Inne på läxhjälpen i Rinkeby Folkets Hus rör det sig mycket folk mellan rummen på entrévåningen. Barnen som kommer in skriver upp sig på en lista med namn och vilket ämne de vill ha hjälp med. Sedan inväntar de en av lärarna eller pedagogerna som är anställda av Rinkeby Folkets Hus. Det kan vara uppemot 50 barn på läxhjälpen som turas om att få hjälp.
Nehal Uthman var tidigare engelsklärare i sitt hemland Egypten och är nu timanställd som pedagog på läxhjälpen i Folkets hus. Hon ville hjälpa ungdomar här i Sverige och läxhjälpen var perfekt för det. Hon sitter tillsammans med en av ungdomarna som behöver hjälp inför ett prov i franska. Jag är alltid här, du ser mig varje dag
– Du borde övat på det här, säger Nehal.
– Jag är alltid här, du ser mig varje dag, svarar eleven som varit på läxhjälpen alla dagar denna vecka.
Abdillahi Osman har fullt upp och dras åt alla håll och kanter under läxhjälpskvällarna. Han kommer in och skannar av ett av rummen, gestikulerar mot ett gäng killar som sitter vid ett bord i hörnet att en av dem ska flytta på sig så att de inte sitter och snackar. Han hälsar på några andra barn och pedagoger i rummet, sedan försvinner han iväg igen. Abdillahi har länge varit engagerad i läxhjälpen och började själv som volontär.
Till en början var det till största delen volontärer och föräldrar som höll i läxhjälpen. I dagsläget finns det utbildade pedagoger och lärare i de flesta ämnen. Det har påverkat kvaliteten på läxhjälpen.
– Vi har växlat från att det bara var volontärer till att det nu är legitimerade och pensionerade lärare, som kommer in och hjälper till. Som får betalt för det arbete de gör.
Även om det blev dyrare med lärare anser Abdillahi Osman att det var värt det.
– Vi ångrar det inte, den pedagogiska nivån har ökat markant.
När Rinkeby Folkets Hus nästa år blir av med sitt bidrag är det den utbildade personalen som kan komma att försvinna. Abdillahi menar att med mindre pengar kommer de tvingas gå tillbaka till att endast använda sig av volontärer.
– Jag tror det är det som är den största rädslan, att det blir så.
Isak Johansson
Erik Hanberger
Liv Löversen Alexandersson
Under våren har studenter från JMK, enheten för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, samarbetat med Nyhetsbyrån Järva. Vi har publicerat deras granskande artiklar under sommaren.
