man sitter på somrig balkong
Björn Mattsson.

Just nu utför Socialstyrelsen en kartläggning av hemlöshet i Sverige på uppdrag av regeringen. Mätningen är en del av den nationella strategi mot hemlöshet som stakats ut för 2022–2026. Tenstabon Björn Mattsson har själv upplevt social hemlöshet och tycker att rutinerna är under all kritik.

Det är strålande vårväder, till och med varmt nog för en intervju på balkongen, när Nyhetsbyrån Järva besöker Björn Mattsson i hans tvåa på Faringeplan. Nybryggt kaffe, fläktande vind och en prydligt blomsterinredd balkong får det att kännas lite som en sommardag. Lägenheten som Björn nu hyr är välordnad och personlig och det är svårt att tro att han bara för något år sedan levde mer eller mindre på gatan.

Efter ett par år i tränings- och försökslägenhet fick han i april 2023 äntligen sitt förstahandskontrakt här på Faringeplan, men vägen hit har varit en kamp.

Annons:
Annons:

Mellan 2014 och 2018 levde Björn Mattsson som hemlös i Stockholm, tillhörande Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Hur han hamnade i hemlöshet är en lång historia som han verkar vara klar med att berätta, men att han nu fått sin egen hyresrätt är han mer ivrig att dela med sig av. Enligt Björn är det mest ett resultat av tillfälligheter.

Det står inget direkt i Stockholms stads riktlinjer gällande det här med överlämnandet av försökslägenheter

Det var först 2018, efter att en lokalredaktör på Hem & Hyra uppmärksammade att Björn bodde i en hytt på Ålandsfärjan, som hans situation fick en vändning. Berättelsen om att en tjänsteperson på Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning i princip försökte dumpa över honom till en obeboelig lägenhet i Värmland spreds i riksmedier och inte långt därefter nystade en extern konsult fram hans ansökan om träningslägenhet som hamnat mellan stolarna. När han väl fick tillgång till lägenheten var det ingen från stadsdelen som visade honom var den låg och skicket var under all kritik, ostädad och utan el. Till sist tog socialtjänsten på sig att betala städfakturan.
– Det står inget direkt i Stockholms stads riktlinjer gällande det här med överlämnandet av försökslägenheter. Det är upp till varje stadsdel att ha rutiner och strategi kring hemlöshet, Jag skrev ett klagomål till stadsdelsnämnden och då svarade Lena Strand på Spånga-Tensta att de ser över rutiner.

grå lägenhetsfasad i vårigt Tensta

Han menar att han själv fick vara pådrivande eftersom ingen hjälp fanns till hands. Frågan vad som händer för de som inte förstår att det är så man måste göra eller som inte har samma rätt till stöd är överhängande.
– Han får bo i en skitig lägenhet där ingenting funkar, säger han.

339 000 kronor har de lagt på mig och mina boenden. Det är ingen som ifrågasätter det

Påtryckningarna direkt till stadsdelsnämnden och inte enskilda handläggare anser han är det som har gett resultat. Han uttrycker samtidigt oro för vad som händer i och med sammanläggningen av stadsdelsförvaltningarna i Järva.
– Först fick jag hjälp av Enheten för hemlösa att bo på olika boenden, ett nära Kungens kurva och sedan Slagsta lägenhetshotell. Det kostade 16 000 kronor i månaden och det var inga problem att betala dem, jag har begärt utdrag på vad det kostade. 339 000 kronor har de lagt på mig och mina boenden. Det är ingen som ifrågasätter det, men att lösa boendesituationen och få ner kostnaderna går inte, säger han frustrerat.

Under ett möte med socialpsykiatrin hade han tydligen lämnat in en ansökan om träningslägenhet, som sedan föll i glömska. När en extern konsult anställd av Stockholms stad kopplades in hittade hon ett brev där det stod att Björn lämnat in en ansökan året innan. Då satte processen i gång.

Skrämmande att tillfälligheter ska styra över folks liv

Detta och tack vare att Björn kontaktade media efter att en tjänsteperson i förvaltningen försökte få honom att flytta till en undermålig bostad i Värmland, ett fall av så kallad social dumpning, väckte stor uppmärksamhet för hans fall.
– Det är skrämmande att det är tillfälligheter som ska styra över folks liv, säger han.

Björns poäng är att pengarna inte verkar vara något problem för kommunerna och att frustrationen är att saker skulle kunna lösas, såsom den påstådda bostadsbristen. Det som saknas är beredskapen och en handlingsplan för exempelvis träningslägenheter, såsom i Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning, menar han.
– Tyvärr är det beroende på vilken handläggare du får också, hur mycket de känner att de måste rätta in sig i ledet.

Rätt utbildning och mer resurser för stadsdelens handläggare är något han efterfrågar

Rätt utbildning och mer resurser för stadsdelens handläggare är något han efterfrågar för andra som befinner sig där han var eller i en liknande situation. Tyvärr har dock inte alla lika rätt till stöd. Så kallad social hemlöshet innebär nämligen enligt Sveriges stadsmissioner att det finns bakomliggande orsaker i form av missbruk, psykisk sjukdom och/eller brist på socialt stöd. För dessa individer finns laglig möjlighet att få stöd av socialtjänsten, något som de som befinner sig i strukturell hemlöshet saknar.

Strukturell hemlöshet handlar om att orsaken anses vara ekonomisk utsatthet och innebär i dess nuvarande utformning snarare mer akut stöd, så som tak över huvudet-garantin i Stockholms stad.

Den senaste mätningen av antalet hemlösa i Sverige gjordes Socialstyrelsen 2017 och innefattade då 33 000 personer. Resultatet av den nya kartläggningen ska presenteras den 1 februari 2024.

David Johansson

man står i sin ljusa lägenhet i Tensta
Print Friendly, PDF & Email