Hasret Bozarslan är en prisbelönad projektledare som jobbar på en ungdomsgård i Järva med fokus på hbtqi-ungdomar. Hur går det för er verksamhet?
– Just nu går det bra, men det har varit mycket fram och tillbaka. En del ungdomar har inte vågat komma till oss för att de har känt att de får en stämpel som hbtqi-person.
Hasret vann priset Årets hetro på QX galan 2023 för hennes arbete med att ge trygghet och ett ställe för hbtqi ungdomar att vara öppna och diskutera om sina identiteter och annat om hbtqi.
– De flesta av våra ungdomar har inte kommit ut och lever dubbelliv, så vi förstår att det är svårt. Men vi har märkt att vi kunnat bygga en så pass god relation med dem så att de vågar ta sig till oss varje lördag.
De har stammisar som sade att de trodde att de skulle komma bara en gång för att kolla läget, men nu kan de inte ens tänka hur det skulle vara utan den här verksamheten.
– Vi har öppet bara på lördagar, men det betyder inte att vårt jobb slutar där. Vi måste ju vara synliga, vi marknadsför verksamheten mycket och vi har mycket samverkan med skolor och ungdomsgårdar i området. Jag är på plats mycket, visar upp mig och pratar om verksamheten.
Hon förväntar sig inte att någon ska räcka upp sin hand och säga att den identifierar sig som homosexuell. Hasret skulle vilja att fritidsgården inte behövde vara på hemlig plats
– Nej, men de vet vem jag är och att vi finns.
Hasret har jobbat med ungdomar i många år och hon märkte att det fanns ungdomar där som kände att de inte passade in eller kunde vara öppna med sin identitet. Hon förstod hur viktigt det var för unga hbtqi-personer att få vara sig själva utan kritik. Hon har arbetat på hbtqi ungdomsgården sedan starten och idag är hon projektledare för verksamheten.
Är du själv en hbtqi-person?
– Det är många som frågar det, och det är okej, men nej, det är jag inte. Jag är heterosexuell, men min kollega däremot är hbtqi, och vi är tillsammans och jobbar med det här. Jag vann pris som Årets hetero på QX-galan, det skulle vara lite konstigt om jag inte var hetero och vann priset, säger hon och skrattar.
Hasret skulle vilja att fritidsgården inte behövde vara på hemlig plats, och hon önskar mindre motstånd från skeptiska människor. En annan önskan är att det ska komma en tidpunkt när ungdomarna själva kan vara bekväma nog att vara öppna med vilka de är.
Har ni en åldersgräns för att komma med in på er fritidsgård?
– Ja, vi vänder oss till dem från 13 till 19 år, men de flesta som kommer till oss idag är mellan 16 och 18. Det är de som är våra stammisar.
Hbtqi-gården är annars som vilken ungdomsgård som helst, de är välkomnande och dömer ingen. Ungdomar ska känna att det är en plats där de vuxna är där för dem. De har märkt att de unga som kommer dit inte vill göra så mycket, utan helst bara vill prata, eftersom de ofta inte har någon annan att prata med. Hasret säger också att allt de talar om stannar mellan dem. De frågar inte varför och hur, och det skapar en trygghet. De har också saker som pyssel, bakning och spel, precis som vilken annan fritidsgård som helst.
Har ni koll på identiteter generellt?
– Ja, jag som jobbar med det här måste ha koll på identiteter. Sedan har jag och mina kollegor blivit hbtqi certifierade, vi har gått på en jättelång utbildning om hbtqi-historia, identifieringar, förkortningar och så vidare.
Just nu har de sju stammisar, och andra som kommer och går. De tappade flera när Hasret vann på QX galan och trodde inte att det skulle bli en sådan reaktion, eftersom det var ungdomarna som nominerade henne. Men när Hasret började synas överallt blev ungdomarna rädda att förknippas med gården.
– Det hände i februari 2023 och några har kommit tillbaka och jag hoppas att fler kommer.
Rose Lindell
Läs mer:
Finns det en ungdomsgård med hbtq-profil i Järva?
