Lyktans vänner kämpar på

Lyktans vänner är en envis förening som har träffats i Tenstakyrkan varje vecka i många år.
– Nu har vi startat en bokcirkel också, vi har precis läst klart en bok och börjat på en ny, säger Karin Fuetsch-Anderberg, som leder cirkeln.

Det är tisdag och klockan närmar sig halv tio när Nyhetsbyrån Järva kommer på besök. Lyktans vänner har börjat sitt fika redan klockan nio och idag är det meningen att de ska börja läsa en ny bok.
– Ja, vi har läst Sången om livet av Harry Månsus och nu ska vi börja med Klimatboken av Greta Thunberg, säger Karin Fuetsch-Anderberg.

Tenstakyrkan är en protestantisk kyrka, men används även av både katoliker och ortodoxa. Föreningen Lyktans vänner är en oberoende förening, där medlemmarna tillhör olika församlingar. Några hör till Equmeniakyrkan, som består av en rad frikyrkoförsamlingar och äger Tenstakyrkan, andra hör till Svenska kyrkan och Spånga församling. Med är också syster Heléne, som tillhör nunneorden Jesu små systrar.

– Och jag är ju muslim, säger Hassan Mohamed, från organisationen Initiative of Change.

Tenstakyrkan har en historia som präglas av samarbete och praktisk ekumenik, där ska alla få en plats. Så har det varit länge. En del av dem som sitter runt bordet var med i Sociala kommittén runt milleniumskiftet. Det var ett samarbetsorgan mellan Tenstakyrkan, Spånga församling och socialtjänsten i stadsdelen.

– Vi hade en öppen verksamhet i kyrkan och här serverades luncher, säger Peter Forslund, som var med på den tiden.

Verksamheten upplöstes efter en del oenigheter och delar av den sociala kommittén omvandlades till föreningen Lyktans vänner. Ungefär då kom pastor Maria Langefors in i bilden. Hon var den som mejlade redaktionen och tyckte att vi skulle göra ett besök. Maria är formellt ordförande i föreningen Lyktans vänner, men är det på distans. Hon bor sedan några år i Frösön i Jämtland. I ett tidigt skede anställdes hon en dag i veckan av föreningen Lyktans Vänner, samtidigt som hon var pastor i Vaxholms missionsförsamling.

2009 blev Maria Langefors pensionär och 2010 flyttade hon till Tensta. Då var hon med att dra igång en avdelning av Hela människan, en kyrklig organisation som finns över hela landet. Projektet drevs av frivilliga krafter, som med stöd från arbetsförmedlingen kunde ge arbete åt långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa.

Sedan startades ytterligare ett projekt i Tenstakyrkan med namnet Tenstas framtid. Det var en verksamhet för unga killar som inte längre fick vara i Blå huset, de hade vuxit ur ungdomsgården. Tenstas framtid är det många som minns och talar om fortfarande i Tensta, och flera av dem som sitter runt bordet var med på den tiden.
– Det blev väl en del problem med inbrott då, säger Jonas Ljungstedt.

Men Hassan Mohamed invänder mot historieskrivningen.
– Då fanns det inga gängkriminella, Maria kunde hantera dem. När de lade ner verksamheten, då gjordes flera inbrott här i kyrkan. Men inte så länge som Tenstas framtid fungerade, säger han.

Just den här tisdagen blir det inte mycket av bokcirkeln, tiden går fort. Peter Forslund reser sig och måste iväg. Han håller i ett språkkafé i Tenstakyrkan och folk börjar droppa in. Karin Fuetsch-Anderberg visar böckerna och berättar att de brukar läsa högt ur dem när de träffas.

Föreningen Lyktans vänner har överlevt under flera decennier, trots trätor och omorganisationer. Under 2015 var de aktiva i flyktingmottagandet och flera av dem som kom då är idag aktiva i kyrkans verksamhet. Föreningen känner att de har stöd från styrelsen i kyrkan och från studieförbundet NBV. Karin Fuetsch-Anderberg förklarar vad hon tror det är som håller dem samman och driver dem.
– Vi jobbar mycket med interreligiös och interkulturell förståelse. Här finns en öppenhet, som kanske inte alltid har präglat kyrkan.

Kerstin Gustafsson Figueroa