Med anledning av Anna Nygårds krönika Hyckleriet saknar motstycke skriver Stockholms biträdande finansborgarråd Anders Österberg ett svar.
Det har skett en förskjutning i den offentliga debatten. På sina håll har den blivit råare. Ofta är det inte ens värt att kalla det debatt, utan snarare en offentlig uppvisning som handlar om att misstänkliggöra den man ser som sin motståndare. Grova och vulgära epitet slungas omkring som om ord slutat betyda något. De mest bisarra anklagelser slängs vårdslöst fram. Gränser passeras. Även om jag varit politiker länge och fått utstå min beskärda del av grova och grundlösa verbala attacker så blir jag ändock förvånad när jag läser vad en redaktör skriver om mig i denna tidning.
Skribenten anklagar mig för att inte bry mig om de civila som dör i Palestina. Och får det med någon form av befängd logik att handla om att det är så, eftersom jag tidigare sympatiserat med dem som faller offer för Putins krig i Ukraina.
Detta var så pass grovt att jag känner att jag måste skriva dessa rader
Man ska inte ge luft åt den typen av grundlösa och grova påhopp, säger de jag känner när jag frågar om jag borde svara. Det är att skänka legitimitet till något som inte är sant. Att sanningsgöra en villfarelse. Acceptera en premiss som inte har någon grund i verkligheten. Det är som om du skulle överväga att ge plats och utrymme till en person som hävdar att jorden är platt genom att på allvar bemöta hens argument, sa en vän. Men detta var så pass grovt att jag känner att jag måste skriva dessa rader.
Låt mig vara tydlig. Jag gör inte skillnad på barn som dör. Vad jag tycker om att oskyldiga dödas i Palestina är väl känt. Tydligt. Går inte att undvika för en ärligt lagd person. Precis likadant tycker jag om det sker Mariupol eller i andra ukrainska städer. Att jag ens ska behöva skriva dessa rader är ett bevis på hur fullständigt urspårad den så kallade offentliga debatten har blivit på sina håll. Det är en sorglig och dyster utveckling.
Vi har ett ansvar gentemot varandra som debattörer och medmänniskor att inte bidra till denna utveckling. Det är ett ansvar jag är mån om att ta på allvar för min del. Särskilt eftersom så många uppenbart och fullständigt struntar i det.
Anders Österberg
