Träfflokalen i Rinkeby folkets hus är mer än fullsatt, med åhörare stående längs väggarna i brist på sittplats. Moderator Karin Pettersson, kulturchef på Aftonbladet, leder samtalet och ställer frågorna.
Andreas Cervenka är ekonomijournalist och Agri Ismaïl är från början affärsjurist. Båda har skrivit böcker, och dagens samtal utgår från Fuskbygget, en fackbok av Cervenka och romanen Hyper av Ismaïl. Båda böckerna är skrivna med finansvärlden som fond.
“Allt var pengar”, står det som en överskrift på baksidan på romanen Hyper, vad var det som gjorde att du ville berätta om den här familjen?
– Jag hade börjar reflektera över att det väldigt sällan handlar om pengar i nutidsromaner. I böcker från till exempel 1800-talet handlar mycket om vad saker kostar och hur mycket saker är värda. Jag tror att det kan bero på att finansbranschen har blivit så abstrakt att den är svår att greppa och skriva om, säger Agri Ismaïl.
Har man pengar så löser sig allt
Han berättar vidare att det är en släktroman som rör sig både i tid och rum, men som framförallt handlar om pengar. Föräldrarna har flytt från irakiska Kurdistan och hamnat i London. En bostad är en rättighet, inte en handelsvara
De tre nu vuxna barnen har alla ett liv som kretsar kring att bli rik, var och en på sitt vis. Huvuddelen utspelar sig efter finanskrisen 2008. Pappan är marxist och mamman är det motsatta, ganska fixerad vid att barnen ska “lyckas” ekonomiskt.
Pappan var läkare i hemlandet, men i London har han ingen möjlighet att praktisera, utan befinner sig långt ner i näringskedjan. Barnen har ingen tilltro till politikens kraft, de ser bara bilden av att har man pengar så löser sig allt.
Boken Fuskbygget är en folkbildande bok, där Cervenka på ett begripligt sätt beskriver hur bostadsmarknaden ser ut, och har sett ut historiskt.
Rätten till bostad är inskriven i Sveriges grundlag och i FN-resolutionen om mänskliga rättigheter. I FN-resolutionen står bland annat att “en bostad är en rättighet, inte en handelsvara”.
– Men tittar man på hur det ser ut i världen, så är det den i särklass största handelsvaran. Hälften av världens sammanlagda förmögenhet är bostäder och en tredjedel är andra fastigheter. Det vi har haft i Sverige är ju ständigt stigande bostadspriser och låga räntor. Det blir för många då det normala, sedan blir det en chock när räntan höjs till högre nivåer, säger Andreas Cervenka.
Vad är det sjukaste med den svenska bostadsmarknaden?
– Att bostäder blir så dyra att de blir svåråtkomliga, inte ens en läkarlön eller lärarlön räcker för att köpa det man rimligtvis borde ha råd med. Per Albin Hansson-husen i Bromma kostade 21 000 kronor år 1933. Omräknat till dagens penningvärde skulle en sådan villa kosta 855 000 kronor, men verklighet nu är att de kostar 12-14 miljoner.
I dina böcker finns en ilska, du upphör aldrig att förvånas över hur sjuka saker är, hur kan du hålla i den vreden?
– Jag har väldigt svårt för von-oben attityd, och den är vanlig i finansvärlden. Jag känner ett ansvar att förmedla vad jag själv vet om hur den ekonomiska världen fungerar. Förr om du var framgångsrik så var det för att du var duktig på något, men nu är det mer att den framgångsrika är den som tjänar mest och att själva pengarna blir målet. Jag har aldrig imponerats av någon som bara har mycket pengar.
Samtalet kommer in på hur det inte längre verkar finnas någon moral kring hur orimligt hög lön en VD kan ha, och det omoraliska i hur enorma summor av skattepengar omsätts till vinster i skol- och välfärdsbolag och försvinner till privata fickor i Sverige och utomlands.
Aktiekapitalismen är som en super-AI
En ekonomijournalist i Financial Times skrev nyligen att Sverige idag är på en plats där det historiskt skulle kunna leda till revolt, varför bubblar det inte?
– Jag tror att vår bild av att Sverige har höga skatter finns kvar så starkt, och det har vi på arbete, men inte på kapital. Det är så mycket som pågår på ett plan som få ens förstår.
Ta vinster i välfärden, 70-80 procent av svenska befolkningen är emot det, men på grund av lobbyister och andra krafter så finns det ingen politisk vilja att göra något åt det. Sedan ligger kanske inte revolt i svenskarnas folksjäl heller, säger Agri Ismail.
Andreas Cervenka säger att han inte hör att det pratas så mycket om frågorna, men att han märker att intresset ökar. Till ett av hans boksamtal på ett bibliotek nyligen kom det 400 personer, något han blev lite chockad av.
– Socialdemokratin har levt kvar så starkt som illusion, den självbilden är så given för oss att den inte ifrågasätts och människor kan inte förstå hur det egentligen är, vilket gör det lättare att vrida kapitalismen åt ett annat håll.
Aktiekapitalismen är som en super-AI, som är programmerad för att optimera vinsten åt aktieägarna, och det gör den utan något konsekvenstänk, säger Andreas Cervenka.
Annika Skarf
