Ann-Margarethe Livh, ordförande för hyresgästföreningen i Järva, menar att nu är det dags att mobilisera.
– Vi har nått vägs ände, hyrorna stiger rekordartat, inga bostäder byggs, trångboddheten ökar och det är hopplöst att hitta en lägenhet om du inte har väldigt mycket pengar.
Ann-Margarethe Livh har arbetat med bostadspolitik i många år, som bostadsborgarråd i Stockholms stad 2014-2018 och idag som ordförande för Järvas 30 lokala hyresgästföreningar.
– Bostaden är den viktigaste välfärdsfrågan att lösa. Om en barnfamilj måste flytta runt oavbrutet, spelar det faktiskt ingen roll om förskolan eller skolan är bra.
Hyresförhandlingarna i Stockholm strandade, igen. Förra året var det likadant.
– Fastighetsägarföreningen, som företräder alla privata fastighetsägare i Stockholms stad, har strandat. Vissa enskilda fastighetsbolag har gjort upp ändå.
Victoriahem, som är en stor fastighetsägare i Järva, är en av dem. De har slutit avtal på drygt 5 procent, men många förhandlingar är inte klara än. De privata hyresvärdarnas samarbetsorganisation i Stockholm började med att kräva 12 procent…
– Det är ett orimligt krav, oavsett om det är i privat eller allmännyttan.
Allmännyttans fastighetsägare; Svenska Bostäder, Familjebostäder och Stockholmshem, började med att kräva 7,8 procent i hyreshöjning och hyresgästföreningens motbud var 3 procent.
Ärendet gick då vidare till Hyresmarknadskommittén. Men idag, torsdag, meddelar Hyresgästföreningen att de genom förhandling kunnat enas med Svenska Bostäder om nytt avtal som gäller två år. Svenska Bostäder höjer hyrorna med i genomsnitt 4,99 procent från första januari 2024, samt med 4,69 procent från första januari 2025. Överenskommelsen berör cirka 28 000 lägenheter.
– Men när det gäller hyrorna för Familjebostäder och Stockholmshem väntar vi fortfarande.
Ann-Margarethe Livh betonar att hyresgästerna i Järva redan har fått en sammanlagd hyreshöjning på 10 procent, efter förhandlingarna förra året och i år.
– Nu måste vi börja mobilisera folk ordentligt, det här går inte längre. Men vi har inte mycket att sätta emot, vi är ingen fackförening.
Hon konstaterar att villkoren för bostadsrätter och hyresrätter är djupt orättvisa.
– Om Svenska Bostäder ska bygga nytt måste de finansiera allt själva, förut fanns ett investeringsstöd, men det tog den förra borgerliga regeringen bort.
– När socialdemokraterna kom tillbaka till makten infördes ett stöd på 3 miljarder för nyproduktion, men bara ränteavdragen för ägt boende uppgick då till cirka 30 miljarder.
Och när Tidöpartierna tog makten efter förra valet tog de bort investeringsstödet igen.
– Ju mer räntorna stiger, desto mer höjer de ränteavdragen för dem som bor i bostadsrätt eller villa. Men inte en enda krona går till dem som bor i hyresrätt.
Om man ska bygga billigt så krävs stöd från staten, säger Ann-Margarethe Livh, precis som när miljonprogrammen byggdes. Men det finns en stor skillnad från då och nu.
– Det var innan vi hade gått med i EU, nu kan politiken inte stödja allmännyttan. Det finns EU-regler som förhindrar det.
Det är dags att se över bostadspolitiken i grunden, anser hon. Det här är en fråga för regeringen, det är de som har det bostadspolitiska ansvaret. Ann-Margarethe Livh, som har ett långt förflutet i Vänsterpartiet, har inga större förhoppningar om regeringspartierna. Men inte heller om oppositionen.
– Var är oppositionen? Finns det ens en bostadspolitik hos partierna i opposition? Vi hör ingenting. De politiska partierna kommer inte att agera om det inte finns ett tryck underifrån. Hyresgästföreningen måste bli bättre och, tillsammans med andra, börja mobilisera nu.
Kerstin Gustafsson Figueroa