Blir det krig nu?

Rubriker om krig har den senaste tiden dominerat mediernas rapportering. Både ÖB och statsministern säger att kriget kommer.
– Det är helt obefogat att prata om ett väpnat anfall mot svenskt territorium inom överskådlig tid, säger freds- och utvecklingsforskaren Hans Abrahamsson.

Hans Abrahamsson har ett långt, internationellt arbetsliv bakom sig, men de senaste åren har han fokuserat på svenska kommuner och deras försummade bostadsområden. Det var därför han föreläste i Tensta träff tidigare i höstas. När Nyhetsbyrån Järva får tag i honom nu befinner han sig ”på andra sidan jordklotet”.

– Jag är i Guadeloupe och ska snart vidare till Martinique. Jag går i Frantz Fanons och Lilian Thurams fotspår. För SKR:s räkning studerar jag hur lokala samhällskontrakt i framtiden kan utformas utifrån interkulturella perspektiv.

Den svenska debatten och larmet om ett stundande krig har dock nått även honom långt borta i Västindien.
– Ja, imorse väcktes jag av min vuxna dotter, som frågade om det blir krig. Hon brukar ha ordning på det mesta, men även hon blir rädd. Det är för jävligt.

Hans Abrahamsson menar att det finns krafter i den politiska ledningen, som anser att Sverige redan befinner sig i krig.
– Ja, utifrån synsättet att Ukrainas krig är vårt. Men det är obetänkt att påstå att kriget kommer till Sverige. Ett medlemsskap i Nato flyttar våra gränser till Natos yttersta gräns. Det innebär en större, om än fortfarande liten, risk för att vi dras in i en väpnad konflikt på svenskt territorium. Betydligt större risk finns för att svenska värnpliktiga dras in i krig utanför Sveriges gränser.

När det gäller krigsretoriken tolkar Hans Abrahamsson den som att partierna bakom Tidö-avtalet vill ta igen ”de förlorade åren” när Reinfeldts regering rustade ned.
– De flörtar med sina traditionellt nationalkonservativa väljare som den tidigare moderata regeringen tappade. Det handlar också om att öka den militära budgeten, vilket kan förklara varför de försöker att militarisera vårt medvetande.

För snart ett år sedan deltog Hans Abrahamsson i en konferens i Luleå och justitieminister Gunnar Strömmer oroade sig redan då för den sjunkande svenska försvarsviljan. Något som Ulf Kristersson också pratade om under konferensen Folk och försvar.
– Ulf Kristersson inbillar sig att försvarsviljan höjs genom att obefogat skrämma människor med att kriget kommer och påminna om medborgarskapets skyldigheter.

Men försvarsvilja kan aldrig tvingas fram genom repressiva åtgärder och genom att sätta mänskliga rättigheter på paus, menar Hans Abrahamsson.
– Tvärtom, försvarsvilja kan bara växa fram ur människors känsla av samhällstillhörighet, att känna sig behövd och inkluderad i samhällsutvecklingen. Frågan om rättvisa och jämlikhet blir central.

Han konstaterar att den nuvarande regeringen har ”kört i diket” och konsekvent undvikit den evidensbaserade forskning som finns när det gäller att värna samhällsgemenskap och social hållbarhet.
– De retoriska utspelen är obetänkta och kontraproduktiva. Detta till följd av den ojämlika utveckling och brist på samhällstillhörighet som följt i spåren på det senaste decenniernas skattesänkningar och nedrustning av de sociala skyddsnäten.

Idag står det svenska folket inför en gigantisk uppgift, menar Hans Abrahamsson.
– Det handlar inte bara om att byta regering. Vad som hittills framkommit av de utredningar som socialdemokratin tillsatt för att staka ut ett nytt partiprogram tyder på att också oppositionen väljer fortsatt färd i diket.

Avslutningsvis säger Hans Abrahamsson att det nuvarande läget i Sverige, och i världen, kräver att vi tänker nytt.
– Idag när globalisering, migration och urbanisering flätat samman det lokala med det globala, ställs vi inför en helt ny situation. Vi måste forma en mer inkluderande politik, såväl inrikespolitiskt som utrikespolitiskt.

Kerstin Gustafsson Figueroa