Det var fullt i lokalerna hos Kvinnocenter i Tensta-Hjulsta på internationella kvinnodagen. Doften av kaffe, te och bakverk blandade sig med söta parfymer och det blev varmt, trots öppna fönster.
– Det här är en dag för kamp, sade Hero Rashid från Kvinnocenter.
Temat för dagen var våld i nära relationer och biträdande jurist Kijan Karimi hade bjudits in för att föreläsa. Men först var det fika och Hero Rashid hälsade alla välkomna.
– Vi ska börja med att lyssna på en kurdisk sång om en våldsutsatt kvinna. Det är en känslostark text, jag hoppas att ingen blir ledsen. Skänk en tanke till en kvinna som ni känner som har blivit utsatt för våld.
Våld i nära relationer förekommer i alla kulturer
Ett par minuter senare var det flera som fick torka tårarna när Kijan Karimi inledde sitt föredrag med att berätta om sin bakgrund och sitt eget feministiska uppvaknande. Hennes familj flydde från Iran till irakiska Kurdistan och sedan på 1990-talet vidare till Sverige. Hon insåg redan som barn att pojkar och flickor behandlades olika beroende på kön.
– Den här dagen ska vara vår dag, men än idag har vi vänner, systrar och bekanta som drabbas av oacceptabelt våld överallt i samhället. Det finns ingenting som rättfärdigar det våld som kvinnor möter, men det är något som sammanför oss runt om i världen.
Kijan Karimi var tydlig med att våld i nära relationer förekommer i alla kulturer och betonade vikten av att både fira de segrar som har gjorts historiskt och inte backa från dem.
– Kvinnors möjligheter är det första som får stå tillbaka när det blir krig. De rättigheter vi har idag kan lätt tas ifrån oss om vi inte fortsätter att kämpa för dem.
Ekonomiskt våld har alltid varit viktigt för att begränsa kvinnor
Definitionen av våld innefattar både fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld. Det sistnämnda har alltid varit viktigt för att begränsa kvinnor och deras rörelsefrihet, sade Kijan Karimi. Framförallt är det kvinnor som utsätts för våld i nära relationer men även barn och i vissa fall män.
Rent konkret handlar det om misshandel, våldtäkter, sexuella trakasserier och nedvärderande kommentarer. Ofta saknas vittnen och ord står mot ord. Men handlar det om våld som pågått under en längre tid klassas det som grov kvinnofridskränkning, ett brott som kan ge mellan nio månader och sex år i fängelse.
Sedan den 1 juli 2021 finns också en ny lag om barnfridsbrott. Den innebär att om ett barn tvingas se på när dess mamma misshandlas av sin sambo eller motsvarande, då är inte bara mamman utan också barnet ett brottsoffer. Barnet har rätt till egen jurist och kan även få skadestånd.
Det är viktigt att känna till sina rättigheter
– Vi hoppas att den nya lagen leder till att fler kvinnor söker hjälp i ett tidigare skede, men det är inte lätt att lämna en våldsam relation. Det är viktigt att känna till sina rättigheter och även lära sig hur man kan hjälpa och vägleda en närstående. Vi som kvinnor ska aldrig acceptera att bli slagna eller talade till på ett nedvärderande sätt.
Kijan Karimi talade även om hedersrelaterat våld och hur det praktiskt går till när man ansöker om skilsmässa i Sverige. Hela föreläsningen simultantolkades till både arabiska och kurdiska med stort tålamod och proffsighet. Efter en paus för lunch fortsatte programmet med en workshop om hur kvinnor kan hjälpa varandra ur våldsamma relationer.
De flesta kvinnorna på plats var järvabor, men några hade åkt så långt som från Södertälje för att delta. Inte bara utsattheten förenar, det gör också kampen.
Anna Nygård
