Endast sju av de 125 personer som åtalats eller begärts häktade efter förra årets protester mot Rasmus Paludan kan kopplas till kriminella nätverk. Det konstaterar Acta Publica i en rapport, som publiceras ett år efter händelserna som kom att kallas påskupploppen 2022.
Acta Publica är ett researchföretag, som har som målsättning att undersöka företeelser och förhållanden i samhället som annars inte hade blivit belysta. Rapporten med titeln Upploppsmakarna är ett exempel på det.
Många poliser har vittnat om det enorma hat som mötte dem
I rapportens inledande sammanfattning konstateras att under våren 2022 fick det relativt nya brottet sabotage mot blåljusverksamhet ”ett ansikte” i samband med de våldsamma kravallerna som skakade landet. ”Många poliser som var med har efteråt vittnat om det enorma hat som mötte dem och uttryckt förundran över att alla kom undan med livet i behåll”.
”Det var inga vanliga motdemonstranter”, sade rikspolischef Anders Thornberg efteråt. Polisen ansåg att det fanns kopplingar mellan upploppen och kriminella nätverk.
”Det vi såg i helgen var inga protester, utan grov kriminalitet orkestrerat av gäng som hatar vårt samhälle”, sade även dåvarande statsminister Magdalena Andersson.
Varför har vi inte minst hundra skadade islamister?
Kristdemokraternas Ebba Busch väckte uppmärksamhet när hon med anledning av att minst hundra poliser hade skadats undrade varför polisen inte hade skjutit skarpt. ”Och den stora frågan som borde ställas nu är, varför har vi inte minst hundra skadade islamister, hundra skadade kriminella, hundra skadade upprorsmakare?.”
Linköpings kommundirektör, Paul Håkansson, kallade deltagarna i protesterna till och med för terrorister. Han, och många med honom, menade att de inte heller var personer från området, utan tillresta bråkmakare.
Acta Publicas granskning ger inget stöd till polisens och politikernas uttalanden
Men Acta Publicas granskning ger inget stöd alls till polisens och politikernas uttalanden. De har gjort en fullständig kartläggning över de 125 personer som har åtalats eller begärts häktade misstänkta för brott kopplade till påskens händelser. Bara sju av 125 hade tidigare kopplingar till kriminella gäng, de allra flesta bodde på orten där de har deltagit i protesterna och majoriteten är tidigare ostraffade.
Acta Publica har gått igenom ett stort antal förundersökningar och domar och lyssnat på förklaringarna till varför de dömda deltog i protesterna. Motiven var flera, många var upprörda över koranbränningarna, andra menade att polisens agerande var orsaken till att de tog till våld. En man sade att han var där för att mana de unga till lugn, men sedan han fått två smällar av polisen minns han inte något mer. Han fick en chock när han såg sig själv kasta sten på film.
Endast en kvinna har delgetts misstanke om brott
I slutet av mars 2023 hade totalt 149 personer delgivits misstanke, häktats, åtalats eller dömts för inblandning i protesterna. Av dem har 86 personer fått sin skuld prövad i tingsrätt och 17 av dem har friats.
Endast en kvinna har delgetts misstanke om brott. En 22-årig kvinna från Örebro dömdes i mars i år till ett års fängelse för medhjälp till grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Hon ska ha stått nära front linjen, gett en sjal till sin bror så att han kunde maskera sig och sedan kastat sten när polisbilarna retirerade från Sveaparken.
En 31-årig man, som deltog i upploppet i Sveaparken, har dömts till det hittills strängaste straffet. Han dömdes först till sju år och sex månaders fängelse, men hovrätten sänkte straffet till sex års fängelse.
Kerstin Gustafsson Figueroa
Acta Publicas rapport kan läsas i sin helhet här.
