Martin Schibbye i ett klassrum med deltagare.

Martin Schibbye mötte deltagare från Nyhetsbyrån Järvas kurs på Kista folkhögskola. Han kommer in i rummet och ger direkt en kärleksförklaring till den lokala journalistiken.
– Jag tycker att lokaljournalistik är det mest imponerande man kan ägna sig åt som journalist. Det kräver journalister av stål.

Han menar att det är tuffare att kritisera någon, som man kanske träffar i kön i mataffären, eller rektorn på skolan där ens egna barn går.
– Det är svårare att vara lokaljournalist än utrikeskorrespondent.

Martin Schibbye har själv gjort en karriär som utrikesreporter. Han är frilansjournalist och känd från att ha suttit i etiopiskt fängelse i 438 dagar. Det var när han och fotografen Johan Persson var på plats i Ogaden för att göra ett reportage om oljeföretaget Lundin Petroleums övergrepp mot befolkningen i området.

Annons:
Annons:

Samma dag har Martin varit på Sveriges största rättegång just mot oljebolaget Lundin Petroleum. Han och andra journalister har granskat oljebolaget länge. Lundin hade som strategi att gå in i diktaturer där andra oljebolag inte vågade gå in.
– Det är inte olagligt att leta olja i en diktatur. Åklagaren vill bevisa att människor som bodde i området fördrevs av armén.

Jag skrev om allt under solen

Idag kan Martin Schibbye titulera sig även som författare och grundare av sajten Blankspot. Han berättar om sin väg in i journalistyrket. Hur han genom backpackande i Nepal sålde in sina artiklar till olika tidningar.
– Bland det första jag skrev var om rabies i Nepal. Jag skrev om allt under solen. Det var då jag kom på att det går att leva på journalistiken.

Sedan dess har han gjort otaliga resor i andra länder, och många gånger i diktaturer och i farliga situationer. Men han säger att det är viktigare att tacka för maten, kunna språket och kulturen, än att ha på sig skyddsväst när man gör utrikesreportage.

Som frilansjournalist kan man inte åka dit alla andra åker

Martin Schibbye introducerar begreppet ”slow journalism” och berättar om sitt nya projekt i Sverige. Han reser i Nils Holgerssons fotspår, följer hans väg i Selma Lagerlöfs bok, genom Sverige.
– Nyckeln för ett bra reportage är aktiva verb, det måste finnas en rörelse.

– Som frilansjournalist kan man inte åka dit alla andra åker. Det skulle vara svårt för mig att åka till Ukraina nu, och pitcha en idé till dom stora redaktionerna, man får pitcha en idé från Filippinerna istället.

Under VM i Qatar gjorde Blankspot reportage om gästarbetarnas förhållanden inför VM. Reportaget Cards of Qatar, ett fotbollskort med varje gästarbetare som avlidit till följd av orimliga arbetsförhållanden, blev Årets förnyare i Stora journalistpriset 2022.

Everyone hates you and it’s a lousy pay

På frågan om vilka utmaningar som finns med hans arbete förklarar Schibbye att det inte är ett enkelt jobb. 
– Everyone hates you and it’s a lousy pay. Målet är inte att göra människor nöjda. Folk kommer att bråka med er. Det ingår för att behålla sin integritet.

Schibbye säger att en journalist inte kan bära världens tyngd på sina axlar, att ens arbete är att beskriva vad det är som händer i världen och att det sedan är upp till läsaren att tolka.
– Du ska inte bli journalist om du vill förändra världen, då kan du bli biståndsarbetare eller läkare istället.

Men Martin Schibbye har ändå stor tilltro till sin profession.
– Världen blir bättre med journalistik.

Sammanställt av kursdeltagarna

Bild på sajten Card of Qatar, massa bilder på dem som dött när de byggde inför fotbolls-VM.
Print Friendly, PDF & Email