Trots att Järvaborna är sjukare än genomsnittet i staden är vårdköerna längre och klagomålen fler än i andra stadsdelar.
– Det finns absolut inte förutsättningar för att bemöta problemen med vården och folkhälsan ute i Järva, varnar läkaren Magnus Isacson.
En kvinna väntar i veckor på psykologtid utan att informeras om att vårdcentralens psykolog sagt upp sig. En annan patient blir utan remiss, och en tredje får fel medicin utskriven. Det här är några av klagomålen till patientnämnden för vårdcentralerna i Järvaområdet.
Under 2022 tog patientnämnden i genomsnitt emot 11,5 klagomål per vårdcentral i Järvaområdet. Samma siffra för Vasastan var 4,5 klagomål per vårdcentral.
– Min upplevelse är att det var mer klagomål på vården i Tensta än i Vasastan. En del klagomål var berättigade, men en del klagomål bottnade också i en frustration över att inte förstå vårdsystemet, säger Magnus Isacson, som arbetade som läkare på Tensta vårdcentral mellan 2019 och 2021.
Järvaområdet är överrepresenterat i Region Stockholm när det kommer till folksjukdomar. Till exempel är andelen av befolkningen med diabetes eller övervikt i stadsdelen Rinkeby-Kista högst i regionen, enligt den senaste undersökningen från Region Stockholm. Personer i Järvaområdet drabbas också av stroke och hjärtinfarkt i tidigare ålder än genomsnittet.
Det satsas för lite på vårdcentralerna i Järva
Dessutom visar samma undersökning att 11,5 procent av invånarna i Rinkeby-Kista avstått vård på grund av dålig ekonomi. Statistiken för Norrmalm, där Vasastan ligger, visar på 1,1 procent.
Magnus Isacson hade tidigare arbetat på en vårdcentral i Vasastan och slogs direkt av de olika förutsättningarna för vården.
– Generellt så är inte primärvården så välfungerande som man skulle vilja och det satsas för lite på vårdcentralerna i Järva.
Efter två år i Järva kände han sig tvungen att säga upp sig på grund av arbetsbelastningen.
Samtidigt som folkhälsan är sämre i Järvaområdet präglas vårdcentralerna av långa köer. Enligt den nationella vårdgarantin ska man som patient få medicinsk bedömning av sjukvårdspersonal inom tre dagar. Men i genomsnitt fick 25 procent av patienterna i Järvaområdet vänta längre än så. I Vasastan fick 15 procent av patienterna vänta längre än tre dagar, enligt Region Stockholms statistik för 2022.
I praktiken är det färre läkare i Järva än i Vasastan
Däremot är antalet listade patienter per läkare i Järvaområdet i genomsnitt 1600 patienter, medan genomsnittet i Vasastan är 1900 patienter. Magnus Isacson menar dock att antal listade patienter per läkare är svårmätt statistik som sällan stämmer överens med verkligheten. Hans upplevelse var att det i praktiken är färre läkare i Järva än i Vasastan. Samtidigt är patienterna i Järva i större behov av vård.
– Verkligheten i Järvaområdet är att det är fler patienter per läkare än det är inne i stan. Framförallt när det gäller specialister i allmänmedicin.
Magnus Isacson menar att antalet patienter per läkare behöver minska kraftigt för att vårdcentralerna i Järvaområdet ska fungera som de borde.
– Socialstyrelsen har satt ett genomsnitt på 1100 i riket men i Järva skulle det behöva vara 500-600. Det skulle ha väldigt bra effekt tror jag.
Trots att man i Region Stockholm får välja vårdcentral själv menar Isacson att vårdvalet inte är lika för alla. Språket blir ett hinder för många
– I realiteten finns det en möjlighet för den friskare och resursstarka delen av befolkningen att välja fritt oavsett var man bor, men för den sjukare delen befolkningen med störst behov väljer man nästan alltid den vårdcentral som är närmast. Det är därför det är så viktigt att alla vårdcentraler är välfungerande.
Fatuma Mohamed är folkhälsovetare i Region Stockholm och jobbar med hälsofrämjande insatser. Hon menar att många försvårande omständigheter påverkar skillnaderna i vården.
– Språket blir ett hinder för många. Språkbarriärerna, kunskapen om hälsa och levnadsvanorna kan hindra.
Kunskapsglappet märks när Fatuma Mohamed har mött människor med exempelvis diabetes. Det är många utländska kvinnor som inte går på mammografi
– Många har diabetes och de går inte till vårdcentralen tidigt för att träffa läkare, för att man inte har kunskap om levnadsvanorna. Det finns ett kunskapsglapp, många äter ohälsosam mat och är stillasittande, säger hon.
Fatuma Mohamed har också forskat på mammografi i området. Även där har hon kunnat se att kunskapsglappet lett till att man sökt vård för sent.
– Det är många utländska kvinnor som inte går på mammografi, de går till vårdcentralen när de har upptäckt att det finns någon förändring i brösten och då är det för sent. Och det är därför utländskt födda kvinnor dör i bröstcancer i större utsträckning.
Mohamed berättar att många listar sig i Spånga eller Bromma efter negativa upplevelser på vårdcentralen i Tensta.
Magnus Isacson menar att ansvaret för situationen går hela vägen från regering till riksdag till region, främst regionen som ansvarar för sjukvårdsbudgeten och att sätta upp mål för vården. Region Stockholm 2023 ökar anslagen till vårdcentralerna
– Om jag talar utifrån min egen erfarenhet så är det nästintill omöjligt att kunna ge god vård i Järva med de förutsättningarna som finns idag.
I budgeten för Region Stockholm 2023 ökar anslagen till vårdcentralerna. Vårdcentralerna ska få en större del av sjukvårdsbudgeten, från 17 procent i år till 25 procent 2030. Dessutom ska det skapas en handlingsplan för att nå Socialstyrelsens mål på 1100 listade patienter per läkare.
Trots ojämlikheterna och de dåliga förutsättningarna vill Magnus Isacson lyfta arbetet som görs av kollegorna i Järva.
– Att jobba i Tensta som allmänläkare kan vara ett fantastiskt jobb med rätt förutsättningar. Men anledningen till att jag valde att sluta var att det blev en för stor etisk stress. Man hade inte möjligheten att göra ett bra jobb och jag beundrar mina kollegor som är kvar där och sliter trots dåliga förutsättningar.
Jakob Eriksson
Hanna Kindwall
Wiktoria Klos
Under våren har studenter från JMK, enheten för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, samarbetat med Nyhetsbyrån Järva. Vi publicerar deras granskande artiklar under våren och sommaren.
