“Våldet har ökat med 40–50 procent under pandemin”

Intervju/Nyheter

Under pandemin har våldet i nära relationer ökat markant runt om i hela världen.
– Det är viktigt att våga fråga och reagera om man misstänker att någon blir utsatt för våld. Vi måste ta hand om våra grannar, säger Anna-Karin Rybeck som är forskare och egenföretagare.

Susan Dahlbeck från Kista Sports Club och Healthy Women har tillsammans med forskaren och egenföretagaren Anna-Karin Rybeck haft live om våld i nära relationer på Zoom. Många unga tjejer, främst från Järva, deltog i föreläsningen.
– De hade önskat detta tema för att det är ett så viktigt ämne, säger Susan Dahlbeck som är verksamhetsansvarig för Healthy Women.

Healthy Women är en organisation, finansierad av Allmänna Arvsfonden, som vill förbättra den fysiska och psykiska hälsan hos unga i Järva. De har tjejkvällar med olika teman, regelbundna träningspass och samarbeten med bland annat Nordic Wellness.

– Vi vill skapa sunda relationer och ge tjejerna kunskap inom så många ämnen som möjligt. Nu har vi kört online under pandemin men börjat öppna upp lite smått för fysiska träffar för alla upp till gymnasieåldern, säger Susan Dahlbeck.

Tjejerna hade önskat att diskutera om våld i nära relationer

Susan Dahlbeck hörde av sig till Anna-Karin Rybeck efter att ha sett henne som expertkommentator i Aftonbladet. Tjejerna hade önskat att diskutera om våld i nära relationer och hon tyckte Anna-Karin Rybeck passade perfekt som föreläsare då hon hade forskat inom ämnet och hade rätt profil. 

– Jag har tidigare arbetat på kvinnojourer men har nu startat det egna företaget Safe-Care som ett svar på hur våldet har utvecklats i samhället. Jag tycker inte att omhändertagandet av de som utsätts för hedersrelaterat våld exempelvis ska ligga på de ideella kvinnojourers axlar, för det är så svårt att sköta säkerheten. Jag gjorde ett aktivt val att vara sin egen då det gör att jag lättare kan säkra informationsspridning och hålla en högre säkerhetsklass, säger Anna-Karin Rybeck.

Anna-Karin Rybeck är forskare i vetenskapsteori och psykiatri och har skrivit en avhandling om våld i relation till psykiatrin och psykiatriska diagnoser. Dessa ämnen har hon ägnat sig åt i hela sitt yrkesverksamma liv. Hon har även forskat på Karolinska institutet om missbruk och våld. Anna-Karin Rybeck såg tidigt att våld skapar en enorm mängd konsekvenser för de som blir utsatta, bland annat kan offren få symptom och beteenden som leder till svåra psykiatriska diagnoser. Som exempel tar hon att effekterna av långvarigt våld, speciellt i tidig ålder, kan resultera i symptom som överensstämmer med diagnosen schizofreni.

Anna-Karin Rybeck har intervjuat kvinnor från Norge med svåra psykiatriska diagnoser och fann att de alla hade blivit utsatta för våld innan femårsåldern. Diagnoser kommer som en följd av trauma, menar hon och konstaterar att våld har ingen koppling till kultur, religion eller klasstillhörighet, det finns överallt. 

Det är svårt att ta sig ur en våldsam relation själv

– I andra länder har det gjorts studier som visar att våldet har ökat med hela 40–50 procent under pandemin. Sverige släpar efter när det gäller den typen av forskning. Det är svårt att ta sig ur en våldsam relation själv för att man kanske har blivit så nedbruten. Och många går inte vid första slaget för att det känns skämmigt, men känner man att man skäms över att prata med någon, så är det sannolikt så att man ska prata med någon och be om hjälp.

– Våld i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem då cirka 15 procent av Sveriges kvinnliga befolkning lever under våld. Om man jämför med ett problem som spelmissbruk så är det 1 procent av befolkningen är drabbad, oftast män, men år 2015 så lade man lika mycket pengar på spelmissbruk som våld i nära relationer. Det är absurt, säger Anna-Karin Rybeck.

Statistiken säger att var tredje kvinna kommer någon gång under sitt liv att utsättas för våld i en nära relation. Riskfaktorerna är skilsmässor, alkohol, arbetsplatsproblem eller vårdnadstvister men om man särar på parterna så minskar risken för våld dramatiskt. Det kan innebära att kvinnan hamnar hos en kvinnojour eller att mannen häktas, då har man oftast brutit den våldsamma relationen. Mindre vet man om hedersrelaterat våld eftersom det har forskats på under betydligt kortare tid. Men enligt Anna-Karin Rybeck kan det vara så att om en person som är utsatt för hedersrelaterat våld separeras från familjen så ökar istället risken för dödligt våld. 

– Det som är viktigt är att våga fråga och reagera om man misstänker att någon person blir utsatt för våld. Det är aldrig dumt att ställa frågan ”hur mår du egentligen”, vi måste sluta med den svenska mentaliteten där vi stänger dörren och inte bryr oss. Vi måste börja ta hand om våra grannar. Om man exempelvis inte har sett grannkvinnan gå ut på ett år så kan man passa på och försöka prata med henne när de hon bor med är ute på något ärende. Det kan vara livsviktigt och det är inte farligt att prata med främmande personer, säger Anna-Karin Rybeck.

Krista Sirviö

 

 

 

 

Print Friendly, PDF & Email