Det är officiellt. Jag flyttar alla mina möten från Järva. Ofta har jag föreslagit dem som aldrig eller sällan varit på Järva möten kring en kebab här. Det är slut nu. Jag bojkottar kebaben på Järva tills vidare, för vad hände kebaben?
När kebaben kom till Stockholm på 1980-talet från Turkiet via Tyskland bestod den grillade kebabstocken av riktigt nötkött. Man såg snittet i köttet, vissa lager lite tjockare än andra, och allt förstås mästerligt kryddat. Med en välslipad kökskniv – nästan en machete – skars köttet upp och föll i munsbitar ljudligt ner på fatet. Så ser kebaben ut och doftar överallt i Mellanöstern.
Så var det här ganska länge, men idag?
Titta när kebaben skärs upp. Hen står där med en el-hyvel och drar den desperat uppifrån och ner längs stocken. Köttet ska lossna. Ibland lossnar ingenting. Desperat tar hen i. När det lossnar något är det en lång ihopklistrad, gelatinerad plastremsa, nästan genomskinlig på sina ställen av allt klister. Remsan fladdrar sedan elastiskt innan den hamnar på tallriken och rullar ihop sig.
Acceptera kebabens förfall? Eller reagera?
Nu när dessa remsor ligger på tallriken, ett gott råd: Var försiktig med gaffeln. Har du stuckit gaffeln i remsan och börjar dra den mot munnen, så är den framme där innan hela remsan helt lämnat tallriken. Eftersom du beställde kebab ”med allt”, så har allt spritt sig över hela fatet.
Skulle Järva vara bäst i Stockholm på något, var det inte på kebab? I alla fall överlägsen Södermalm. Ringer Järvabor hem till släktingar i Turkiet eller Kurdistan, så säger de säkert ingenting om kebaben för att inte oroa de äldre.
Acceptera kebabens förfall? Eller reagera? Måste jag skicka ut spioner för att hitta bra kebab, innan jag ber hit kolleger och vänner? NBJ, varför inte skicka ut patruller att anonymt betygsätta kebaben? Rent av uppmana dem som vet att de ännu säljer riktig kebab att annonserna om det? Kebab betyder ju grillat kött, inget annat.
Karl-Gustav Köhler
