För många är ljudet av polishelikoptern synonymt med trauma och oro. Andra upplever en ökad trygghet av dess närvaro. Men hur väl fungerar polisens helikopterpatrullering i brottsförebyggande syfte?
Jamal El Hassan, som bor i Rissne, tycker att polishelikoptrarna fyller en viktig funktion, men att de ändå påminner om att det finns problem i samhället.
– Polishelikoptrar brukar jag associera med att det har skett dödsskjutningar, säger han.
Polisens helikopterverksamhet består huvudsakligen av två områden. Det första är när de blir kallade till en plats när ett brott har begåtts eller som en del av räddningstjänsten. Det andra området är patrulleringar i luften som görs i syfte att förhindra brott innan de begås. Det kallas för “hot area policing”. Dick Johansson, sektionschef för polisflyget, säger att de använder metoden bland annat för att bekämpa kriminella nätverk.
– Vissa typer av kriminella håller sig från att begå brott när vi är uppe och flyger, kan vi bland annat konstatera med hjälp av krypterade chattar, säger han.
Han säger att vissa typer av brottslighet har avbrutits eftersom polishelikoptrar har varit i luften. Enligt Dick Johansson är stölder och våldsbrott utomhus de främsta typerna av brott som kan förebyggas med hjälp av denna metod.
– Om vi flyger på tider när det begås mycket brott så är vi uppe i luften och vi är på plats när det normalt händer. Så även om vi inte lyckas förebygga så är vi väldigt snabbt på plats.
En helikoptertimme kostar 15 000 kronor
Han säger att polishelikoptrarna åker upp och patrullerar en till två gånger om dagen i Stockholmsområdet, cirka två timmar per flygning. En helikoptertimme kostar 15 000 kronor. De brukar fokusera på de områden som polisen betecknar som särskilt utsatta, bland annat Tensta, Rinkeby och Husby.
Polisen för själva statistik över sina utryckningar i Stockholmsområdet. I vissa områden syns det att utryckningarna sker tätare, men här finns inte patrulleringsflygningarna inräknade.
Enligt Dick Johansson är polisens mål med övervakningsflygningarna att synas med sin närvaro och motverka brott snarare än att fånga eller jaga en specifik brottsling. Samtidigt visar en studie som Dick Johansson hänvisar till för att motivera patrulleringsflygningar att de inte nödvändigtvis är effektiva.
Kriminologen Manne Gerell vid Malmö Universitet är en av författarna till studien. Han förklarar hur patrulleringar fungerar.
– Om man har en plats som har mycket brott, och skickar dit en polisbil eller en polispatrull, då kommer brottsligheten minska på den platsen. Den kommer inte flyttas till någon annan plats. Man får en total minskning i brottslighet, säger han.
I studien från 2019 undersökte de om samma resultat kunde uppnås med hjälp av helikoptrar som med polisbilar. Det var en relativt liten studie som gjordes i Skåne och fokuserade på bilbränder. Resultaten visade att polisens närvaro i luften förebygger bilbränder, men inte tillräckligt mycket för att Gerell skulle dra slutsatsen att det var effektivt. Han menar att resultaten lika väl kunde bero på slumpen.
Dick Johansson tycker ändå att studien motiverar helikopterpatrulleringar. Han säger att studien är det bästa arbetet som har gjorts på effekten av polispatrulleringar.
– Jag skulle önska att det fanns fler rapporter av det här slaget som skulle vara ett bra stöd för polisflyget, säger han.
Man behöver ha väldigt mycket helikoptertid för att effekten ska synas i en studie
När Manne Gerell får frågan om varför han tror att polisen väljer att tolka studiens resultat som Dick Johansson gör säger han:
– Polisen är inte forskare, och de lägger nivån lite lägre för när de vet saker.
Trots att Manne Gerell är tydlig med att studien har sina begränsningar tror han ändå att metoden kan fungera.
– Jag tror faktiskt att helikoptrar kan förebygga brott, men effekten är ganska liten, så man behöver ha väldigt mycket helikoptertid för att effekten ska synas i en studie, säger han.
Polisen rättfärdigar flygningarna med att det är effektivt för brottsbekämpning. Men en sak som studien inte tog upp är ljudnivåerna och störningsmomenten som helikoptrar för med sig.
– Det är jobbigt, man kan inte sova. Det är jättemycket ljud på kvällarna. Men det är till för säkerheten, så jag fattar varför de behöver använda sig av helikoptrar, säger Ilhan Ismail, som bor i Rinkeby.
Helikopterljud kan höras på åtta till elva kilometers avstånd beroende på väderförhållanden. Enligt psykologen Kerstin Bergh Johannesson vid Uppsala universitet så finns det en del som förknippar helikopterljud med traumatiska upplevelser, och andra som förknippar det med något mycket positivt.
– Låt säga att det är en skjutning och man är personligt drabbad, då kan ju polishelikoptern bli förknippad med något väldigt tragiskt som man har varit med om. För andra kan det vara förknippat med trygghet eller säkerhet, att det kommer hjälp om man behöver det, säger hon.
Om ingen märker att vi är närvarande så avskräcker vi inte någon från att begå brotten
Dick Johansson säger att polisen försöker minska störningen genom att flyga högt och undvika nattflygningar, även om sådana ofta är nödvändiga.
– Vi försöker att ligga så högt upp som möjligt för att minimera risken för att störa de boende. Samtidigt ska man ha klart för sig att om ingen märker att vi är närvarande så avskräcker vi inte någon från att begå brotten, säger han.
På frågan om polishelikoptrarnas patrulleringar är så pass värdefull att de berättigar obehaget som många upplever svarar Dick Johansson:
– Det är något man får välja mellan. Vad är det värsta? En bullrande helikopter eller att människor skjuter ihjäl varandra, säger han.
Manne Gerell menar att det skulle behövas studier som undersöker om det verkligen är värt att ha helikopterpatrullering i brottsförebyggande syfte om det samtidigt skapar oro.
– Vi är medvetna om att folk tycker att ljudet är störigt och det skulle kunna vara så att folk blir otrygga. Om det är en helikopter där, har det hänt något? Så det finns absolut negativa bieffekter, säger Gerell.
Hannah Amelin
Viktor Elsnitz
Under våren har studenter från JMK, enheten för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, samarbetat med Nyhetsbyrån Järva. Vi publicerar deras granskande artiklar under sommaren.
