Unga rånar unga – Så ser statistiken ut i Järva

Artikel

Under 2022 polisanmäldes 16 ungdomsrån i Järva från 1 januari till 23 maj. Motsvarande siffra för Stockholms innerstad var 33 stycken. Antalet ungdomsrån per 100 000 invånare har dock i genomsnitt varit högre i Järva än i Stockholms innerstad under de senaste åren. 

Utdrag från en dom i tingsrätten: Februari 2022. I en källare nära Spånga IP står en 17-årig kille med en kniv mot halsen. Han är livrädd och tvingas ge ifrån sig en jacka, två mobiltelefoner, ett bälte och kontanter. Den som håller kniven är en 19-årig kille som offret tidigare träffat på en ungdomsgård.

En rapport från Brå publicerad år 2019, visar att ungdomsrånen är ett utbrett problem i Sverige. Rånet mot 17-åringen i Spånga är ett av de 16 fall av ungdomsrån som hittills anmälts i Järva under 2022. I Stockholms innerstad anmäldes det 33 rån under samma tidsperiod. Mellan 2016 och 2021 anmäldes det fler ungdomsrån i Stockholms innerstad än i Järva, men antalet ungdomsrån per 100 000 invånare har varit högre i Järva än i Stockholms innerstad.

Det bor fler ungdomar i Järva

Rissa Seidou

Rissa Seidou har arbetat som polis i 16 år, idag är hon områdespolis i Järva. Hon menar att det krävs en viss försiktighet vid tolkning av denna statistik. Det är svårt att dra några exakta slutsater huruvida risken för ungdomar att bli rånade är större i Järva än i Stockholms innerstad.
– Visst, risken finns. Det sker saker som inte är bra i området, det ska jag inte sitta här och ljuga om. Men vi måste komma ihåg att det bor fler ungdomar i Järva, proportionerligt sett, än vad det bor i Stockholm City, säger Rissa Seidou.

Andelen ungdomar skiljer sig nämligen åt mellan de två områdena. I Stockholms innerstad utgör andelen 0-19-åringar 17 procent av befolkningen. Motsvarande befolkningsgrupp utgör 27 procent av de boende i Järva.

Det är en liten grupp som befinner sig i en riskzon

Enligt kriminologen Sven Granath är det i huvudsak pojkar från alla olika samhällsklasser som rånas av andra ungdomar. Vad som blir stulet varierar.
– Kontanter, mobiltelefoner, kläder, smycken, trådlösa hörlurar. Helt enkelt värdefulla saker man bär med sig. Offret kan även tvingas swisha pengar eller köpa saker till gärningsmännen.

De som rånar, menar Sven Granath, är ungdomar som är på väg till, eller redan befinner sig i, en kriminell karriär.
– Det är en liten grupp som befinner sig i en riskzon. En del kommer fortsätta in i en kriminell karriär med narkotikadistribution, utpressningar och gängkriminalitet. Inte för alla, men det är ofta med personrån den kriminella karriären börjar, säger han.

Rissa Seidou menar att risken för ungdomar i ett socialt utsatt området att bli kriminella sannolikt är större än för ungdomar som bor i Stockholms innerstad. 
– Du ser folk som säljer droger helt öppet på väg till skolan och hur de flashar med pengar. Du vill också göra dig ett namn, du vill också bli någon. Klart att du vill vara med. Då finns risken att du dras med, att du blir en del av det, säger Rissa Seidou.

Polisens uppgift är att komma nära medborgarna

Enligt Sven Granath ligger lösningen i att fånga upp dessa individer i en tidig ålder. Rissa Seidou arbetar med att fånga upp ungdomarna som befinner sig i riskzonen att bli kriminella.

– Till exempel jobbar jag med en familj med ett barn som är 10 år. Jag fick veta från skolan att det här barnet kan hamna fel. Vi gör hembesök och träffar honom på skolan. Han ska känna en trygghet kring oss. Föräldrarna kan ringa när de vill, dygnet runt, säger Rissa Seidou.

Hon förklarar att polisens uppgift i det brottsförebyggande arbete är att komma nära medborgarna med syftet att skapa en tillit för polisen.
– Vi känner igen familjerna, de känner igen oss. Men det är inte bara polisen, som arbetar brottsförebyggande. Förskola, skola, fritidsverksamheten, socialtjänst och föräldrar, tillsammans bygger vi en allians kring barnet. Då är det mycket lättare för barnet att lita på polisen, säger Rissa Seidou.

Medierapporteringen är för negativ

En trygghetsundersökning som genomfördes av Stockholms stad för år 2020 visade att den allmänna oron att utsättas för personrån är högre bland boende i Järvaområdet än i Stockholms innerstad. Trygghetsundersökningen skiljer inte på ungdomsrån och personrån. Rissa Seidou vill inte förminska problemen som finns i Järvaområdet med ungdomskriminalitet, men oron kan späs på av fördomar om förorterna och ensidig medierapportering.
– Många känner sig otrygga. En del föräldrar håller sina barn hemma. Medierapporteringen är för negativ, den visar inte att det finns mycket gott i Järva. Gängen är bara en liten grupp. Det bor jättemånga människor här som anpassar sig till samhället och gör det de ska göra. Jag åker tunnelbana till jobbet och jag handlar här. Jag tycker inte att det är farligt i Järva, säger hon.

Rissa Seidou vill förmedla till ungdomar och föräldrar i Järva att de alltid kan höra av sig till polisen.
– De ska inte vara rädda att stoppa vilken polis som helst på gatan. Om det känns jobbigt finns jag på social medier, det är bara att skriva till mig. De ska känna sig fri att ställa massor frågor till mig.

Rosa Ingemarsson
Marie Walter

Under våren har studenter från JMK, enheten för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, samarbetat med Nyhetsbyrån Järva. Vi publicerar deras granskande artiklar under sommaren.

Print Friendly, PDF & Email