En ny rapport har kommit som visar på positiv utveckling vad gäller högre studier och jobb för unga med utländsk bakgrund, men arbete finns att göra för de som anlänt sent och vars studieförutsättningar varit sämre innan de kom till Sverige.
I rapporten ”Karriärer och barriärer” från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO 2023:8), som presenterades vid ett seminarium den 6 september på Regeringskansliet, analyserar Jan O. Jonsson och Carina Mood hur skolgången ser ut för gruppen unga med utländsk bakgrund utifrån utbildningsresultat, tidig etablering på arbetsmarknaden samt olika faktorer av betydelse för utfallet.
Rapporten bygger i huvudsak på data för personer födda 1996 och som författarna följt upp till 25 års ålder.
Under seminariet togs till exempel upp att unga med utländsk bakgrund Unga med utländsk bakgrund tar lika ofta universitetsexamen som unga med svensk bakgrund
• Ser skolan som viktigare
• Har högre självförtroende
• Anstränger sig mer
• Läser läxor mer
• Har högre ambitioner
• Gör djärvare utbildningsval
• Har större framtidstro
I den tidigare utgivna boken ”Integration bland unga, en mångkulturell generation växer upp” (Jan O. Jonsson, Carina Mood, Georg Treuter, 2022) framgår att
• Unga med utländsk bakgrund lika ofta tar universitetsexamen som unga med svensk bakgrund.
• De har höga ambitioner vad gäller studie- och yrkesval jämfört med unga med svensk bakgrund, samt att de har mycket hög framtidstro.
• Runt en tredjedel av unga med utländsk bakgrund inte har tagit gymnasieexamen vid 23 års ålder och att hälften av dessa inte ens har avslutat grundskolan med gymnasiebehörighet.
• Unga med utländsk bakgrund finns i toppen av inkomstfördelningen lika ofta som unga med svensk bakgrund, men att de också är överrepresenterade bland låginkomsttagare.
• Unga med utländsk bakgrund inte har sämre hälsa eller välbefinnande än andra.
• Den sociala integrationen, som mäter exempelvis vem man är vän, sambo eller gift med, har en lång väg att gå. Det finns en separation mellan unga med svensk bakgrund och de med utländsk bakgrund.
• De största skillnaderna handlar om religion och värderingar. Unga med svensk bakgrund är bland de mest sekulariserade i världen, endast 14 procent ser religionen som viktig, medan motsvarande siffra bland unga med utländsk bakgrund är över 70 procent.
Slutsatsen i rapporten och boken är att unga med utländsk bakgrund inte har nackdel när det gäller att nå högre utbildning och stabil etablering, men att de även är överrepresenterade bland de som har det svårast i skolan och genomströmningen på gymnasiet. Det är därför extra viktigt att beakta deras behov. I och med att fler unga anlänt sent från länder där studieförutsättningarna normalt sett är sämre, har den senare gruppen vuxit. Enligt författarna ges ofta en entydigt negativ bild i svensk debatt och massmedia om skolmisslyckanden och marginalisering bland unga med utländskt ursprung, vilket behöver ersättas med en nytolkning av deras situation.
Ann Råsmar
Se seminariet ”Hur går det i skolan för unga med utländsk bakgrund?” i efterhand här.
