Porträtt på Karin Ploen

Tenstabon Karin Ploen föreslås bli en av Feministiskt initiativs kandidater i höstens riksdagsval. Partiets valberedning har placerat henne på plats tolv i sitt förslag på riksdagslistan.

Karin Ploen har bott i Järva sedan 1992, där hon först bodde först i Rinkeby i några men är numera bosatt i Tensta. Hon har varit aktiv och engagerad i Feministiskt initiativ sedan 2013, och är nu gruppledare för Fi i Spånga-Tensta stadsdelsnämnd sedan 2019. Hon arbetar också sedan många år som generalsekreterare i den fredsutbildande organisationen CISV Sweden.

Idag kom besked om att hon föreslås som riksdagskandidat för Feministiskt initiativ.

Annons:

Hur känns det? Var det något du själv ville eller kom det som en överraskning?

–       Det känns kul och spännande. Vi får se hur det går på valkonferensen som äger rum den 20 februari. Jag har varit engagerad i Fi på olika nivåer sedan 2013, så jag har funderat över det här ett tag. Jag blev glad över att de satte upp mig så pass högt på listan.

Hur började du engagera dig i Feministiskt initiativ? Har partiet alltid varit det självklara valet?

–       Jag funderade mycket på hur jag skulle rösta valet 2014. Jag kände då att det inte fanns något alternativ som kändes bra, och då hade jag lite smått glömt bort att Fi fanns. Därför började jag ta reda på mer och läste hela partiprogrammet och kände dåatt det här är vad jag tror på och vill jobba för. Då bestämde jag mig för att lägga min röst på Fi och blev kort därefter en aktiv medlem.

–       Jag kände att jag inte ville hålla på rösta taktiskt som så många andra resonerade då, men också nu. Alltså att lägga min rösta på ett större parti, utan jag ville verkligen rösta på ett parti jag tror på och känner har en vision om samhället som jag också delar.

Vilka förutsättningar tror du Fi har att komma in i riksdagen i årets val?

–       Vi hade ju ett väldigt stort uppsving valet 2014, vi vann ju ett mandat i Europarlamentet samma år, och det gick väldigt bra för oss i opinionsundersökningarna. Vi hade väldigt mycket stöd, men sedan kom vi inte upp till 4-procentsspärren och har efter det hamnat i en medieskugga.

–       Men vår styrka är att vi har kommit in i tolv olika kommuner och en region och har jobbat på riktigt i parlamentariska rum sedan 2014. Vi har den lokala förankringen, men hur det går i riksdagsvalet är lite svårt att säga. Många har ju som sagt valt att rösta taktiskt, trots att de tror på vår politik. Så det kan ju hända igen att vi inte kommer in riksdagen, men om fler kände till vår politik och var mer insatta i den så skulle fler lägga sin röst på oss.

Hur ska ni gå tillväga då för att fler ska bli bekanta med Fi:s politik?
– Vi kommer att arbeta mycket lokalt i de kommuner vi redan finns i och har lokala grupper. Vi finns ju över hela Sverige och i flera olika stadsdelar i Stockholm. Jag tror på mötet med folk lokalt.

På tal om det lokala så är du ju i dagsläget engagerad som gruppledare för Feministiskt initiativ i Spånga-Tensta stadsdelsnämd. Innebär det att du lämnar den posten om du kommer in i riksdagen?

–       Det har jag inte tagit ställning till än. Mitt fokus ligger lokalt mandatperioden ut.

Du arbetar ju som generalsekreterare för fredsorganisationen CISV Sweden. Det framgår tydligt att du har ett stort rättvisepatos. Vad skulle du säga är dina hjärtefrågor som du skulle ta med dig i ditt arbete i riksdagen?

–       Det stämmer, jag känner väldigt stort engagemang för social rättvisa. Jag brinner för antirasism och feminism för jag vill se ett jämlikt och jämställt samhälle. Men klimatfrågan är också en stor och viktig fråga. Inom Fi vill vi frångå den här ständiga ekonomiska tillväxten som ett mål, vi ser istället att vi måste värna om jordens resurser och hitta nya lösningar och nya sätt att leva så att jordens resurser räcker till.

Vilka tre åtgärder skulle du säga krävs för att nå klimatmålen?

–       Det första är det jag redan nämnde om att vi behöver ett nytt förhållningssätt där ekonomisk tillväxt inte är ett primärt mål. Det andra är att jag tror att vi måste låta bli att lägga så mycket ansvar på individen, utan låta stater och internationellt samarbete hittar gemensamma strategier och riktlinjer kring hur vi kommer till rätta med klimatkrisen. Det kan inte vara marknader och individer som ska styra oss mot en bättre klimat, det måste komma från en högre nivå. Den tredje är att den andra punkten måste ske i kombination med att var och en anpassar sitt vardagsliv med att vara mer klimatsmart.

Eleni Terzitane
Foto: Privat
Print Friendly, PDF & Email