Socialstyrelsens senaste nationella hemlöshetskartläggning har offentliggjorts. I den framgår att drygt 27 380 personer över 18 år befann sig i någon av de fyra så kallade hemlöshetssituationerna under mätveckan 2023. Motsvarande siffra för 2017 var 33 250 personer. Situationen i storstäderna är fortsatt sämre än i övriga landet.
Kartläggningen är del av regeringens nationella strategi för att förebygga och motverka hemlöshet 2022–2026 och publiceras var sjätte år sedan 1993. Personerna i kartläggningen för 2023 har täckts in genom två olika enkäter under en vecka i april, dels Boverkets bostadsmarknadsenkät, dels Socialstyrelsens enkätundersökning. Enligt resultatet är hemlösheten fortsatt högre i storstäderna, där 62 procent av de som befann sig i hemlöshet fanns i landets 34 största städer och kommuner.
I Stockholms stad fanns vid mättillfället 2 685 hemlösa, varav de största grupperna var 1300 personer i mer långsiktiga boendelösningar (situation 3) så som socialt kontrakt, träningslägenhet och försökslägenhet, och 785 personer i akut hemlöshet, det vill säga på akutboenden, härbärgen eller liknande (situation 1).
Siffrorna för antalet hemlösa per 10 000 invånare i Stockholms stad har sedan 2017 sjunkit från 30,6 till 27,3 under 2023 att jämföra med rikssnittet på 38,6 hemlösa per 10 000 invånare 2017 och 26 för 2023. De exakta siffrorna för olika stadsdelar framgår dock inte och bör enligt kontakt med socialförvaltningen i Stockholms stad ej jämföras med deras eftersom de olika aktörerna ”har ett annat sätt att räkna”.
Socialstyrelsens fyra hemlöshetssituationer Något färre personer befinner sig i de mest akuta bostadssituationerna jämfört med 2017
1. Akut hemlöshet. Sover ute, offentliga platser, garage, vind, härbärge, vandrarhem, jourboende, skyddat boende, akut boende.
2. Utan eget boende efter kommande flytt/avslutad vistelse på institution o liknande. Boende med stöd, SiS, HVB, familjehem, heldygnsvård, anstalt, häkte (inom tre månader).
3. Långsiktiga boendelösningar med bistånd enligt Socialtjänstlagen, SOL. Socialt kontrakt, träningslägenhet, försökslägenhet, andrahandskontrakt utan besittningsrätt.
4. Eget ordnat tillfälligt boende. Bor ofrivilligt hos familj/bekant eller privatperson utan kontrakt eller kort andrahands- eller inneboende hos privatperson (maximalt tre månader).
”Vi ser att det jämfört med den förra kartläggningen 2017 är något färre personer som befinner sig i de mest akuta bostadssituationerna. Att fler än 27 000 personer är i en hemlöshetssituation är dock något som måste tas på stort allvar och föranleda ytterligare åtgärder. Det är också mycket bekymmersamt att så många barn inte har något tryggt boende,” sade Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell i ett pressmeddelande.
Den största gruppen i 2023 års kartläggning för hela riket var på 16 900 vuxna personer (62 procent) och var de med mer långsiktiga boendelösningar (situation 3). Den näst största gruppen, på totalt 4 436 vuxna (16 procent), bestod av personer i akut hemlöshet varav 745 personer bodde utomhus på offentliga platser, i exempelvis garage, trapphus eller i tält den aktuella veckan. En klar majoritet (68 procent) av de som lever i akut eller tillfällig hemlöshet är enligt rapporten män. Andelen akut hemlösa som har Sverige som födelseland har ökat från 2017 års 39 procent till 55 procent.
Den tredje största gruppen, bestående av 3 200 personer (12 procent) bodde under mätveckan i mer provisoriska boenden hos privatpersoner, ofta ofrivilligt och utan hyreskontrakt (situation 4). Resterande 10 procent, omkring 2 700 personer, var vid tillfället på väg ut från något slags boende med stöd, institution eller anstalt utan att ha nytt boende ordnat (situation 2).
Över 9 400 barn har minst en förälder som lever i hemlöshet
Värt att notera är även att sammanlagt över 9 400 barn har minst en förälder som befinner sig i en hemlöshetssituation, varav mer än 1 800 vistades delvis eller helt med föräldern i akuta eller tillfälliga boenden.
”Den vanligaste orsaken till att föräldrar vistas på akuta eller skyddade boenden med sina barn är att de behövt undkomma våld och hot,” kommenterade Stina Hovmöller, enhetschef på Socialstyrelsen, i kartläggningens pressmeddelande.
Trots att hemlösheten minskat på det stora hela är Sverige dock i en nordisk jämförelse sämst i klassen. I bilden längst ned, som tagits fram av Socialpolitik och bygger på Fortes rapport Hemlöshet (2020) tillsammans med Socialstyrelsens siffror för 2023, framgår att motsvarande siffor för Finland, Danmark och Norge är under hälften av de svenska (nationell statistik för Island finns ej). Detta trots att personer som befinner sig inom ”den sekundära bostadsmarknaden” ej är inräknade.
Socialstyrelsen efterfrågar mer lokala kartläggningar
Enligt Socialstyrelsens rapport från 2023 kan situationen i Finland och Norge förklaras med att de arbetat fram nationella långsiktiga strategiska program mot hemlöshet. I Finland innebär det exempelvis att statligt finansierade hyreslägenheter byggs, med förtur till mindre bemedlade, och implementeringen av Bostad först-konceptet (vilket nu även antagits i den svenska regeringens nationella hemlöshetsstrategi).
I rapportens slutsatser efterfrågar Socialstyrelsen mer lokala kartläggningar eftersom det ger en bättre träffsäkerhet och kan användas som ”del i kommunernas planering av bostadsförsörjningen”. Problemet under insamlingen av enkätsvar har bland annat varit att många kommuner haft svårt att få in uppgifter om personer som bor i långsiktiga boendelösningar (situation 3), och således sammanställa socialtjänstens insatser för boende.
”Med lokala underlag och ett utvidgat och ändamålsenligt socialtjänstdataregister där socialtjänstens alla beslut om bistånd registreras kan hemlösheten följas nationellt på ett säkrare, bättre och mer kontinuerligt sätt.” skriver de.
David Johansson
Källor: Socialstyrelsen, Forte, Nordens välfärdcenter
