Ung tjej i tvättstugan i Tensta torn.

I Åke Sundvalls studentlägenheter i Tensta tvättar man med DIRO tvättmaskiner. Avjoniserat kallt vatten, utan tvättmedel är den miljövänliga uppfinningen som ska tvätta rent. Men boende upplever det motsatta och metoden kritiseras av forskare.

Tvättmetoden som används i studentlägenheterna är skapad av företaget SWATAB. På deras hemsida går det att läsa att DIRO är ett filtersystem som producerar ultrarent avjoniserat vatten. Detta innebär att joner från naturliga salter och mineraler tas bort. Filtersystemet kopplas sedan ihop med tvättmaskiner som tvättar kläderna i vattnet – helt utan tvättmedel. (Nyhetsbyrån Järva har tidigare i en rad artiklar beskrivit hur hyresgästerna på Rinkebysvängen har stridit för att bli av med dessa tvättmaskiner, och lyckats.)

Är det så bra som det låter så är detta en helt fantastisk sak för miljön

Annons:

SWATAB uppger själva de ekonomiska fördelarna med att installera tvättmaskinerna på sin hemsida. Ökad livslängd, minskade servicekostnader, inga städ- och tvättmedelskostnader och sänkta kostnader för avfallshantering.

Susanna Lemar, vice VD på Åke Sundvall Förvaltnings AB, berättar att det däremot inte var därför de installerade maskinerna i deras studentboenden.

– Det har varit jättedyrt att installera DIRO-tvättmaskiner. Vi ville installera en miljövänligare tvättmetod i vårt Svanenmärkta hus och är det så bra som det låter så är detta en helt fantastisk sak för miljön, säger Susanna Lemar.

Katti Moadeli är boende i Tensta Torn och tvättar med DIRO-vattnet. Hon upplever inte att det fungerar, men tror att tvättmaskinerna fortsätter att användas på grund av att de är just studenter som enbart ska bo där en kortare tid.
– Det är för att vi är studenter och det är billigare för dem om maskinerna fortsätter att användas, säger hon.

Minskad energiförbrukning och mindre utsläpp. SWATAB beskriver tvättmetodens fördelar för miljön. De boende i Tensta Torn möts av citat om att de är ”miljöhjältar” när de tvättar. Men Katti Moadeli är upprörd över dessa citat.
– Det är inte våra ord. De tvingar oss till detta, säger hon.

Kläderna blir inte rena, de blir hårda och all lukt är kvar

Rena, mjuka och luktfria kläder utlovas. Men kläderna är inget av dem.

– Kläderna blir inte rena, de blir hårda och all lukt är kvar. Svettlukt sitter i och jag har fått tvätta sänglakan min katt kissat på fyra gånger utan att de slutar lukta, säger Katti Moadeli.

Susanna Lemar, vice VD på Åke Sundvall Förvaltnings AB, berättar att de har fått in klagomål på tvättmaskinerna och därefter har tillsatt en oberoende studie som ska utföras av RISE. RISE är ett statligt forskningsinstitut, som ägnar sig åt industriforskning och innovation samt utför provning och certifiering. De kommer att provtvätta och mäta hur rent det blir när man tvättar i maskinerna.

– Kritiken har diskuterats vilket resulterade i att en oberoende undersökningen ska genomföras. Vi gör detta för att vi har fått in klagomål och vill kunna ge svar till dessa hyresgäster, säger Susanna Lemar.

Forskare vid Lunds universitet anser att det hela är en bluff

David Wensbo Posaric, forskare vid medicinsk teknik vid Lunds universitet, har gjort egna experiment med avjoniserat vatten för att se om det fungerar och anser att det hela är en bluff.
– Om man accepterar att avjoniserat vatten tar bort fett så måste vi skriva om våra kemiböcker, säger han.

Han har aldrig fått höra en förklaring till hur det avjoniserade vattnet är menat att kunna tvätta kläder eller lösa upp fett. Vidare förklarar han att så fort vattnet möter kläderna och svett och salter löser upp sig så är vattnet inte längre avjoniserat. Så om själva idén med att avjoniserat vatten ens hade fungerat och kunnat tvätta rent – så hade idén ändå fallit.
– Vatten och fett går inte ihop, det behövs detergenter som är som en kemisk medlare och kan jobba med båda ämnena för att kunna lösa upp fettet, säger han.

Hade det funnits något som var bättre än detergenter, tvättmedel i detta fall, så hade det använts berättar David Wensbo Posaric. Företagen tjänar pengar på att sälja vatten som de säger har speciella egenskaper.
– Man måste vara skeptisk och inte vara en naiv köpare, säger han.

SWATAB refererar till ett masterexamensarbete

SWATAB refererar till ett masterexamensarbete av Andriani Tsompou, nu doktorand vid Malmö universitet, för att motivera tvättmetoden. Hon har testat om renat vatten har en högre förmåga att tvätta bort olja jämfört med kranvatten på glas och material som liknar glas. Detta gjorde hon i 25 grader, det vill säga rumstemperatur. Hon berättar att hennes tester däremot inte är gjorda på kläder och att hon därför inte kan kommentera om tvättmetoden är effektiv eller inte ännu.
– Jag kan inte säga om detta fungerar på kläder eller inte, därför att min forskning inte har studerat det. Vad jag kan säga är att jag ser att renat vatten har en bättre effekt när det kommer till att ta bort exempelvis olja på de ytor jag har studerat, säger Andriani Tsompou.

Hon är medveten om att studien används av företaget för att motivera tvättmetoden. Vidare förklarar hon att det är viktigt att det fortsätter att forskas på miljövänligare tvättmetoder.

– Jag tycker att det borde fortsätta att forskas på renat vatten, säger hon.

Forskningen är kluven

Mats Marklund, VD för SWATAB, berättar att han tror att synen på ultrarent vatten kommer förändras radikalt i framtiden.
– Forskningen är kluven. Vi är uppväxta med att lika löser lika och att vatten inte löser olja. Det är det som är så intressant med ultrarent vatten, för det löser ju inte oljan utan du får andra effekter där du kan lyfta upp partiklar som du sedan kan föra ut med vattnet, säger Mats Marklund.

Han berättar att de på kontoret städar och tvättar med DIRO-vattnet. Metoden är positiv ur en allergi- och hälsosynpunkt.
– Vi använder 50 000 ton tvättkemikalier i Sverige varje år. Vad gör det med vår omgivning och vår hälsa? säger Mats Marklund.
Han närvarade även vid ett av David Wensbo Posaric testtillfällen och uttrycker själv att han var nöjd med resultatet, trots att David Wensbo Posaric har en annan syn på det.

Om kläderna fortfarande luktar illa så kan man använda ättika

I Tensta Torn har det installerats tre kalla tvättprogram och ett 60 graders program. Detta kan vara anledningen till att kläderna inte upplevs bli rena, enligt Mats Marklund.
– Vi vet att vissa har installerat så man tvättar kallt för att tjäna så mycket som möjligt på energin. Då är det svårare att få exempelvis vita kläder helt rena. Ett minimum är att man installerar ett kallt tvättprogram, samt 40 och 60 grader. Om kläderna fortfarande luktar illa så kan man använda ättika för att ta bort lukten, säger han.

Vad har du för tvättmaskin hemma?

– Jag har en vanlig tvättmaskin, men tvättar med flytande, oparfymerat miljötvättmedel. Anledningen för detta är att vi för tillfället inte har ett system som är så litet att det går in i en vanlig persons tvättstuga, annars skulle jag gärna ha det, säger Mats Marklund.

Filippa Agnekil

 

Print Friendly, PDF & Email