Vadå bostadspolitik och vem är det som är skattebetalare egentligen? Det snackas mycket lite om bostadspolitik i valrörelsen och i medierna. Det vill säga det tjatas om att bostadspriserna blir lägre.  Det har jag inte märkt. Hyran är fortfarande 9070 spänn i månaden. Har inte hört att den ska sänkas.

Men som hyresgäst är man lite trött på att behandlas som luft av politikerna – med undantag för Vänstern då. Folk sorteras numera inte bara efter hudfärg, språk, härkomst eller religion – utan även efter boendeform.

I Skåne har man kommit längre med sorteringen av människor än här. Brutalare är den i alla i alla fall. Moderata kommunstyrelseordföranden Patric Åberg i Östra Göinge skröt för ett tag sedan glatt i Aftonbladet om att han ska riva kommunens miljonprogramsområde Ringen. Kommunen anser att husen behöver rustas upp, men föredrar att riva hyreshusen och bygga bostadsrätter och townhouses med trädgårdar, som de boende inte kan flytta tillbaka till:

”Vi behöver bryta det här och få in en annan målgrupp, fler skattebetalare, hit”, sa Patric Åberg. Han vill inte ha några bidragstagare i området.

En gång i tiden hade vi en social bostadspolitik i Sverige

Men han verkar ha missat vilka som är skattebetalare och vilka som är bidragstagare i vårt Sverige. En gång i tiden hade vi en social bostadspolitik i Sverige. Kring 1970-talet byggdes bostadsbristen bort med det så kallade miljonprogrammet. Det var en imponerande satsning för att alla i Sverige skulle ha tillgång till goda bostäder till rimliga priser. De allmännyttiga bostadsföretagen var viktiga aktörer, men inte ensamma. Med statligt stöd och i samhällelig regi byggdes inte bara hyreshus, som många tror, utan även bostadsrätter och villor/egna hem.

Och upplåtelseformerna skulle vara likvärdiga!   

Men sedan hände något. Folk fick ränteavdrag för lån som de tog för att köpa bostäder – ganska rimligt så länge bostadmarknaden var i balans. Men när staten släppte bostadsförsörjningen till marknaden uppstod brist. Priserna steg, folk måste låna mer och mer. Spärrarna för hur mycket bankerna fick låna ut togs bort. De som tjänade mest på det var väl bankerna, för med ränteavdragen kunde köparna pressas att låna mera stålar. Men de får hjälp av skattebetalarna.

Tre miljoner svenskar bor i hyresrätt och det är vi som bekostar bidragen till de rikare

Det är ingen hejd på de bidrag i form av ränteavdrag, RUT och ROT som vräks över dem som bor i ägda bostäder. Någon hade räknat ut att en familj i en bostadsrätt ett år lyfte nära 70 000 spänn i bidrag i form av RUT- ROT- och ränteavdrag. I en motsvarande hyreslägenhet kunde en familj i och för sig tillgodogöra sig avdrag på några hundringar. Men skatten betalar vi hyresgäster utan avdrag. Tre miljoner svenskar bor i hyresrätt och det är vi som bekostar bidragen till de rikare. Och kommer hyresvärden och gör om vårt kök, vare sig vi vill det eller ej, så hamnar notan oavkortad på hyran!

Det skulle kännas mera rättfärdigt om staten satsade något även på hyresgästerna. Statligt stöd till upprustning av miljonprogrammet – och till att bygga billiga bra hyresrätter. 

Och den där skånska moderaten skulle kanske behålla hyresgästerna i Ringen om han föredrar skattebetalare framför bidragstagare.

Mats Leander

Print Friendly, PDF & Email