Ett seminarium på Medelhavsmuseet anordnades av Civil Rights Defenders under rubriken ”Etnisk- och rasprofilering i polisens arbete – vad vet vi?”.
Med utgångspunkt från en nysläppt BRÅ-rapport om polisens arbete med profilering och likabehandling hölls i torsdags ett seminarium på Medelhavsmuseet. Samtalet modererades av Aida Samani från Civil Rights Defenders och paneldeltagare var Anna Öström och Lars Lewenhagen (BRÅ), polisintendent Tommy Kangasvieri (NOA), Otto Petersson (chef för arbetsmiljö och kulturfrågor på Polismyndighetens HR-avdelning) och kriminologen Leandro Schclarek Mulinari (Stockholms universitet).
Kvällen inleddes med att Aida hälsade välkommen och förklarade bakgrunden till kvällens tema samt några grundläggande viktiga begrepp för sammanhanget. Att exempelvis etnisk rasprofilering är den process där etnicitet, ras eller religion utgör grund för (i detta fall polisens) urval och kontroll. Hon förklarade även att det finns ett förbud mot diskriminerande bemötande men ej mot urval, samt att det i dag saknas ett nationellt uppdrag för att förebygga etnisk rasprofilering.
Därefter höll Anna Öström och Lars Lewenhagen, som båda jobbat med att ta fram BRÅ-rapporten, en genomgång om densamma. Träffsäkerheten syftar på hur polisens urval stämde överens med om personen i fråga var skyldig till samma brott
– Rapporten är ovanligt lång, på över 150 sidor, så vi har valt att presentera bara en del av resultaten här.
Det gällde främst bomfrekvensen, träffsäkerheten, som syftar på hur polisens urval stämde överens med om personen i fråga faktiskt visade sig vara skyldig till det brott den misstänktes för. Det handlade också om hur polisen själv beskriver själva profileringsarbetet; genom erfarenhet, ”polisblicken” och nyfikenhet, olika ”byggstenar” (såsom etnicitet) och tips/underrättelseinformation.
Med hjälp av Powerpoint visades resultaten från studien, samt förslag på vad studien indikerar. En bild visualiserade de intervjuade polisernas syn på profilering med tre huvuddrag, där deras eget förhållningssätt till betydelsen av etnicitet lyftes fram: ett avfärdande (ej relevant), ett rättfärdigande (kan vara relevant) och ett problematiserande (diskriminerande etnisk profilering kan förekomma).
Rapporten i fråga visade också på utmaningarna med och för de poliser som jobbar i yttre tjänst. Ofta är de unga och oerfarna, saknar lokalkännedom, möts av lägre förtroende i ”utsatta områden”, arbetar mot grupper som är svårare än andra och möter verbala angrepp och/eller att folk exempelvis filmar dem.
Fler personer vars mor är född i Mellanöstern eller Nordafrika misstänks felaktigt för innehav
De mest intressanta delarna av presentationen handlade om träffsäkerheten i fallstudien med över 200 000 handlagda narkotikamisstankar mellan år 2019–2021. Det visade sig att fler personer i studien vars mor är född i Mellanöstern eller Nordafrika misstänks felaktigt för innehav än personer vars mor har annan bakgrund. Liknande siffror återkommer oavsett socioekonomiskt område. Vad som däremot väckte utredarnas (och panelens) nyfikenhet var den skillnad som visat sig mellan vem som initierat ett ärende i landets olika polisregioner, i synnerhet Väst jämfört med Stockholm.
I Polisregion Väst har ärenden initierats i lika stor grad av polis som av ”annan” (exempelvis socialtjänst) medan Polisregion Stockholms siffror visar på att 85 procent har initierats av polisen. Exakt vad detta beror på hade studien inte något svar på.
Panelen diskuterade sedan vad som just presenterats för dem och fick chans att kommentera själva rapporten. Det vi gör ska inte bara vara, utan uppfattas som, opartiskt
– Profilering är ett av de viktigaste verktyg som polisen har. Därför är den här rapporten otroligt viktig, sade Tommy Kangasvieri och underströk samtidigt att de måste göra fel så sällan som möjligt.
Otto Petersson från Polismyndigheten lade till att det svåra i polisens arbete med dessa frågor är att det inte räcker att ”ha rätt”.
– Det vi gör ska inte bara vara, utan uppfattas som, opartiskt.
När kriminologen Leandro Schclarek Mulinari, som författat CRD-rapporten ”Slumpvis utvald” från 2017, fick frågan om vad han tyckte svarade han att han var tacksam att det var just polisen som initierat studien.
– Vi har sett en ödmjuk och öppen attityd.
Samtidigt konstaterade han och fick medhåll av de andra, att det rapporten visar om etnisk profilering inte är något nytt. Det är uppgifter som många experter vittnat om ända sedan 2013 då romregistret hos Malmöpolisen uppdagades samt Reva-debatten samma år.
När Nyhetsbyrån Järva växlade något ord med Leandro efteråt antydde han att skillnaden nu är den faktiska tyngd som en BRÅ-rapport kan få.
Jag rekommenderar alla att läsa intervjuerna med poliserna kring visitationszoner
– Jag rekommenderar alla att läsa intervjuerna med poliserna kring visitationszoner, sade Leandro till alla som lyssnade.
När Kangasvieri skulle kommentera utmaningarna med samma fråga – om visitationszoner blir verklighet efter att resultaten av den stundande utredningen presenteras – fokuserade han på det praktiska och svåra i att välja ut vilka barn som då ”ska visiteras”.
Som sammanfattning på deras medverkan och arbetet med rapporten gav BRÅ-utredarna några rekommendationer. Kangasvieri menade att polisen redan i dag kan göra dokumentationer
– Vi tycker att polisen bör ta fram en vägledning. För att utbilda sig om diskriminerande processer. De kan ta mer hjälp av civilsamhällesaktörer som arbetar med dessa frågor. För att följa upp behövs bättre dokumentation från polisen. I Storbritannien har de till exempel ett kvittosystem. Det skulle kunna stärka rättssäkerheten, menade de.
Övriga paneldeltagare såg absolut fördelarna med detta. Kangasvieri menade dock att polisen redan i dag kan göra dokumentationer, men att det råder delade meningar om hur dessa ska tillämpas.
Mot slutet av seminariet fick publiken chans att ställa frågor. En av frågorna kom från Järvabon Jeffrey Ighe och riktade sig till polisens företrädare på plats.
– Det missas en viktig poäng, rasismen i Sveriges historia. Får ni lära er något om det här när ni ska få era polisbrickor?
– Vi har fem lärosäten i dag. Gemensamt är att de jobbar mycket med bemötande och legitimitet, svarade Otto Petersson.
Jeffrey sade att han inte var helt nöjd med svaret. Otto Petersson lade då till att de inte har specifika kursmoment i sociologi och historia.
– Vi styr inte över det eftersom lärosätena håller i utbildningen, sade han.
David Johansson
