Visitationszoner, hemliga tvångsmedel och ny familjepolitik. Det är några av de förslag från regeringen och Sverigedemokraterna som kan påverka Järvaborna mer eller mindre direkt. Nyhetsbyrån Järva bad advokat Silas Aliki förklara tio punkter ur Tidöavtalet.
Sveriges nya regering, bestående av Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna, har tillsammans med Sverigedemokraterna enats om ett samarbetsavtal som de kallat för Tidöavtalet. I avtalet lägger de fyra partierna fram gemensam politik som de vill driva under de kommande fyra åren. Det är stort fokus på frågor som berör kriminalitet och migration.
Nedan listar advokat Silas Aliki på Folkets Advokatbyrå tio förslag från avtalet som kan komma att påverka de boende i Järva. Det som listas är just partiernas gemensamma förslag. De ska i många fall utredas innan de kan röstas om i riksdagen och sedan kanske bli lagstiftning. Det innebär i de flesta fall att det kan ta lång tid innan förslagen blir verklighet, och att alla kanske inte kommer att bli det, men att förslagen är en målbild för partierna.
1. Visitationszoner
Regeringen vill tillsammans med SD införa det omtalade förslaget om så kallade visitationszoner. Zonerna ska innebära att polis, efter beslut från åklagare, får visitera alla personer som befinner sig på en viss geografisk plats utan att de är misstänka för brott.
2. Vistelseförbud
Med Danmark som förebild vill partierna införa ett så kallat vistelseförbud. Förbudet innebär att den som dömts för brott också ska kunna få ett förbud att vistas i ett visst geografiskt område, exempelvis ett bostadsområde. Förbudet ska kunna gälla i upp till tio år efter att personen släppts från fängelse. Om personen bryter mot vistelseförbudet ska hen kunna få fängelse på nytt.
Ungdomsfängelser ska ersätta SiS ungdomshem
3. Barn och unga i kriminalitet
Partierna vill genomföra stora förändringar för unga som misstänks för brott. Bland annat vill man införa ett system med så kallade ungdomskriminalitetsnämnder, efter dansk modell, som har befogenhet att vidta åtgärder mot unga som misstänks röra sig i vad avtalet kallar ”gängmiljöerna”.
Partierna vill också att så kallad bevistalan skall användas mot barn under 15 år oftare än vad som görs idag. Bevistalan innebär att en domstol tar ställning till om ett barn begått brott eller inte, men att ingen påföljd döms ut eftersom gärningspersonen inte är straffmyndig.
Det finns också ett förslag om att införa fängelser för barn, så kallade ungdomsfängelser, där personer mellan 15 och 18 år som dömts för brott skall avtjäna straff. Ungdomsfängelserna ska ersätta SiS ungdomshem.
4. Familjepolitik
Samarbetspartierna vill tillsätta en utredning för att förstärka föräldraansvaret. Som exempel nämns att öka vårdnadshavares skadeståndsskyldighet i fall där en minderårig begår brott. Regeringen vill också ge socialtjänsten utökade möjligheter att besluta om obligatoriska insatser i socialtjänstens regi för såväl barn som vårdnadshavare. Det kan handla om allt ifrån obligatoriska stödsamtal till omhändertagande av barn och unga enligt LVU.
5. Hemliga tvångsmedel
Utökade möjligheter att använda så kallade preventiva tvångsmedel ska utredas. Det handlar om avlyssning och övervakning av personer som inte är misstänkta för brott, till skillnad från dagens regler där exempelvis möjligheten till avlyssning kräver en konkret brottsmisstanke.
6. Utvisning av så kallade ”säkerhetshot”
En möjlighet att utvisa personer som är ”gängkriminella”, utan att personerna dömts för brott, ska utredas. Det framgår inte av förslaget hur myndigheterna ska avgöra om en person är ”gängkriminell” eller inte.
Partierna vill höja kraven för att bli svensk medborgare
7. Utredning av möjligheten att utvisa personer på grund av bristande vandel
Regeringen och SD vill utreda om det går att införa en möjlighet att utvisa personer som har uppehållstillstånd men som inte är svenska medborgare om de, med avtalets ord, uppvisar ”bristande vandel”. Som exempel nämner avtalet bristande regelefterlevnad, prostitution, missbruk, eller association med kriminella nätverk.
8. Skärpta krav för medborgarskap och återkalla fler uppehållstillstånd
Samarbetspartierna vill tillsätta en utredning för att se över möjligheterna att återkalla uppehållstillstånd oftare än vad som görs idag. De vill också höja kraven för att bli svensk medborgare, bland annat genom att kräva att personer ska ha bott i Sverige en längre tid än vad som krävs idag, att personer försörjer sig själva och att de har tillräckliga kunskaper om Sverige.
9. Villkorande av välfärden
Regeringen och SD vill tillsätta en utredning som ska föreslå en modell där personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig för att få tillgång till välfärden. Kvalificeringen till välfärden ska ske genom att man arbetar, betalar skatt och inte begår brott. I utredningen ska ingå att titta på om det är rättsligt möjligt att villkora välfärden efter om man är medborgare i Sverige eller inte. Bland annat ska barnbidrag, bostadsbidrag, föräldrapenning, flerbarnstillägg och assistansersättning ingå i de delar av välfärden som partierna vill utreda möjligheterna att införa en kvalificering till.
10. Begränsning av rätten till tolk för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap
Rätten till tolk som betalas av det offentliga ska, om samarbetspartierna får som de vill, begränsas för personer som har uppehållstillstånd och medborgarskap, och personer ska själva få betala för sin tolk.
Silas Aliki
Bild: Skärmdump från Svt
Lyssna gärna på Kontext podcast med Silas Aliki och Mireya Echeverría Quezada för en längre genomgång av regeringsavtalet.
