Vem är Fredde? Fred Taikon, Fredde, är de svenska romernas största influencer och den romska kulturens mest envisa försvarare i Sverige och i hela EU. Nu har han varit i Tensta på besök.
Utrymme finns inte här att nämna alla priser han fått, alla aktioner för rättvisa och upprättelse åt romer han dragit igång. Inte heller hur han vunnit i domstolar mot polisens rasistiska registrering av romer. Hans besök nyligen på Tensta bibliotek handlade om språk och kultur.
Hans faster Sofia, hon med tatueringen Z-4515 på armen
Han döptes till Fred för samma dag han föddes tog andra världskriget slut efter fasan med Hitler och koncentrationslägren. Många överlevande romer kom till Sverige. Hans faster Sofia var en av dem, hon gifte sig här. Gunilla Lundgren har skrivit boken ”Svarta rosor” om Sofia, hon med tatueringen Z-4515 på armen. Det var tungt för Sofia att berätta, och det tog tre år att få färdigt boken.
Inför Freds besök har bibblans personal lagt fram böcker för barn, tonåringar och vuxna som rör romer och deras öde. De upptäckte att de hade fler böcker om romer än de trodde.
De sista tältlägren och barackerna i Skarpnäck revs på 1960-talet
Fred berättar att det finns 15 miljoner romer i Europa, de flesta i Östeuropa. Där behandlas de väldigt illa av både regeringar och ländernas befolkning. De hålls utanför skola och arbete. Så var det förr även här i Sverige. Familjer fick inte bo där de ville och tvingades flytta runt i landet. De sista tältlägren och barackerna i Skarpnäck revs på 1960-talet, och först då fick alla romska barn gå i skola.
Före första världskriget, då gränserna stängdes, reste romer fritt i Sverige och försörjde sig som hantverkare, ofta som kopparslagare. Från deras språk kom många svenska slanguttryck. Uttalar du ordet šej som tjej kan du redan lite romska. Sno och tjalla är också romska. På internet hittar du massor med romska ord i svenskt slang.
Fred berättar vidare om romernas språk, litteratur och det ERG-förlag han driver och som ger ut böcker på romska, mest för barn. Böckerna är tvåspråkiga och kan alltså läsas av alla. Förr var böcker om romer skrivna på varje lands språk, eftersom inget gemensamt alfabete fanns. Nu finns det, och böcker som skrivs kan därför läsas av romer i flera länder. Språket utgörs av ett 60-tal varianter. Gemensamt kallas det romska och på romska heter språket romanès. Så båda orden förekommer och har samma innebörd. Vissa varianter kan liknas vid dialekter, andra skiljer sig mycket åt. Kaale är de finska romernas språk, kalderash är Freds och de flesta svenska romernas språk. I samma klass som Fred gick Berit. Det är hon som sitter på första raden
– Det ligger nära turkiskan, unga romer som trakasseras väljer ibland att säga att de talar turkiska, säger han.
Fred har skrivit böcker om barnen som växte upp i Tanto på Södermalm under 1950-talet. Hans farfar Johan Taikon slogs på 1930-talet för romers rätt att stanna i Stockholm och tvingade stan att upplåta några gamla hus där åt romska familjer. Under järnvägsbron växte Fred och många barn upp och han gick i Mariaskolan och Högalidsskolan på Södermalm. Freds berättelse finns också i ett TV-inslag.
I samma klass som Fred gick Berit. Det är hon som sitter på första raden. Det vet inte Fred, inte än. Han berättar vidare om sin kusin Katarina Taikon – kallad Katitzi i familjen. Hennes böcker om den romska flickan Katitzi, hör till det bästa i ungdomskulturen. Katitzi kunde ha varit en kurdisk eller somalisk flicka i Sverige idag. Eller egentligen vilken flicka som helst som slåss mot fördomar och diskriminering. I vuxna Katarinas kamp för romer fick hon med sig Olof Palme, men först sedan hon skällt ut honom i TV.
Katarinas syster, silversmeden Rosa Taikon, var inte sämre. Hon satte Jan Guillou på plats sedan han hade pratat illa om romer i en hel timme i ett annat TV-program. Katarina drev en glassbar vid Slussen, men ville ofta inte ta betalt, så hon gick i konkurs. När hon blivit känd ville alla kändisar synas med henne, men hon lät sig inte luras in i de kretsarna. ”En dag ska jag bli fri”, så heter filmen och boken om Katarina Taikon.
Berit Nyberg på första raden bor idag i Hjorthagen och hon har tagit sig till Tensta för att lyssna på sin gamla klasskamrat. Berit är ersättare i Stockholms kommunfullmäktige (S) och sitter i trafiknämnden. Ännu vet inte Fred vem hon är och hon har inte riktigt bestämt sig för om hon ska ge sig till känna.
Fred avslutar med att berätta om Nadja Taikon.
– Under flera decennier var Rinkeby synonymt med Nadja Taikon. Det mesta som hände på orten var Nadja inblandad i. Hennes syförening samlade kvinnor från alla tänkbara grupper och gav dem en egen plats, säger han. Så berättas i filmen ”Tjejen från Tanto” om Nadja. Äldre i Järva minns Nadja Taikon mycket väl. Hon avled bara 61 år gammal.
När Fred talat färdigt, blir han förvånad då en dam i publiken reser sig och kommer fram och berättar vem hon är. Läsaren har redan fattat att det är Berit. Fred fattar det först när hon berättar om de bus som de gjorde i skolan. När Berit och kompisarna ville leka hos Fred, så fick de inte det.
– De vuxna skämdes för hur vi bodde, säger Fred Taikon.
Vilket möte det blev!
Karl-Gustav Köhler
