Den socioekonomiska ersättningen till skolor i Stockholms stad är sedan årsskiftet i genomsnitt 9,9 procent högre per elev än föregående år, skriver DN. Den sammanlagda ökningen uppgår till 133 miljoner kronor. Flera skolor i Järva toppar listan, däribland Rinkebyskolan på 59 560 kr per år och elev. Rektor Martin Malmberg förklarar hur pengarna används.
– Stödet är kopplat till de socioekonomiska förutsättningarna i olika områden. Det som skiljer åt i Rinkeby är egentligen inte vilka personer som bor här utan om man bor i hyres- eller bostadsrätt. Skillnaden mellan våra tre F-6 skolor här – Knutby/Kvarnby/Askeby – är var i Rinkeby de ligger och hur många bostads- och hyresrätter som ligger just där. Vi är på den nivån att vi ser skillnader bland skolor i samma område här, i samma årskurser, och det är vad det handlar om. Sedan har man också högre slant för högstadieelever än för elever i låg- och mellanstadiet så därför ligger vi högre än våra grannskolor.
Stockholms stads resursfördelningsmodell baseras på den lagstadgade skolpengen per elev, men där en pott omfördelas utifrån socioekonomiska förutsättningar i olika områden.
Snittskolpeng för riket finns inte att tillgå men däremot finns ett antal nyckeltal för kostnader per elev. Enligt utbildningsförvaltningen i Stockholms stad omfördelas cirka 11 procent av de totala resurserna för grundskola till socioekonomisk ersättning.
– Här ligger Stockholms stad, som jag ser det, längst fram av alla kommuner i hela Sverige för att försöka skapa så likvärdiga förutsättningar för våra elever som möjligt, säger han.
Och det gäller inte bara för kommunala skolor. Alla skolor får.
Skulle vi inte ha ersättningen skulle vi ha sämre resultat
– Det handlar om elevsammansättning, var man bor, hur man bor, om man bor med en ensam vårdnadshavare, om den är arbetslös, har utbildning – en mängd olika aspekter. Om man tittar på andra kommuner i Sverige, som har större skillnader i skolresultat mellan olika områden, så är det mycket för att man inte kunnat göra den här omfördelningen. Så skulle vi inte ha den skulle vi ha sämre resultat i förorterna tror jag.
Hur fördelas pengarna här rent praktiskt?
– För några år sedan när vi inte hade fulltaliga klasser behövde vi tyvärr kompensera för elevbortfallet. Då fick vi inte ut så mycket av det som vi hade önskat. Nu används de till att ha ett fullt utvecklat elevhälsoteam, fler personal på raster och lektioner socialt, sedan har vi framför allt rekryterat så att vi har 100% behöriga lärare och flera specialpedagoger.
Även friskolorna i Järva, ofta belägna i Kista, får större socioekonomiskt stöd än friskolorna i innerstan.
– En av de största anledningarna till att vi har så många friskolor på Järva tänker jag är att här finns det mer pengar att få än på exempelvis Östermalm. Plus att hyrorna är lägre jämfört med i innerstan.
Hur kan man mäta resultaten av det här stödet? Vi skulle inte klara de här siffrorna på en ordinarie elevpeng
– Socialt, men också kunskapsmässigt har vi generellt högre resultat. Både i måluppfyllelse och helhetssiffror.
När det kommer till trygghet visar en undersökning gjord bland skolor i Stockholms stad att Rinkebyskolans åttondeklassare över lag är mycket nöjda med skolan. Statistiskt visar stadens siffror för måluppfyllelse att behörigheten till nationella gymnasieprogram gått från 39 procent 2017 till 75,5 procent 2023.
– Vi skulle inte klara de här siffrorna på en ordinarie elevpeng, det vågar jag påstå.
Martin Malmberg medger att det naturligtvis går att diskutera var gränsen ska gå för hur stort stödet är, men att det verkar fungera ändamålsenligt.
– Man har skapat ett system som går till dem som behöver det som allra mest.
Tycker du att man kommer åt den så kallade skolsegregationen?
– Syftet är ju att skapa bättre skolor i hela staden, sen är det ju alltid så att det finns barn och föräldrar som vill att de ska gå någon annanstans. Det kommer man väl åt delvis om man vet att det finns bra skolor på hemmaplan. Helt motverkar det ju inte, men en del utav den.
Finns det ett problem i att vårdnadshavarens bakgrund används som kriterier?
– Nej, det tycker jag inte. Det finns även andra kriterier, som skolans egna resultat i måluppfyllese, så våra betyg är också en kategori. Om vi levererar bättre resultat bör vi också hamna lägre i det socioekonomiska indexet, så tycker jag också att det borde vara.
Så vad använder ni pengarna till mer konkret?
– De går till förstärkning av personal, vi har inte massor av fler roliga aktiviteter. Pengarna ska användas till de elever vi har i dag, huvudfokuset är undervisningen, men också trygghet och studiero.
Så det här med skolfrukost till exempel, det är inte till det?
– Det har vi haft i Rinkebyskolan i över 20 år, långt innan det här skapades.
– Det är ett bra system, och det är också bra att både kommunala skolor och friskolor får det. Sedan kan vi se att en del friskolor, för att locka till sig elever, lockar genom att lova guld och gröna skogar, där kanske det finns en diskrepans i hur man använder det, avslutar han.
David Johansson
