Rektorn för Hjulsta Grundskola svarar på kritiken

Nyheter

Rektorn för Hjulsta Grundskola, Helene Hodges, har kritiserats hårt av både föräldrar och sin egen personal. Här svarar hon i mejl på frågorna från Nyhetsbyrån Järva.

 

Hur ser du på den kritik som riktas mot dig? Om 80 procent av din personal tycker att du och din ledning är inkompetent, och kräver att du entledigas, hur kan du sitta kvar?

Hjulsta grundskola är en F-9 skola som ligger i Spånga Tensta stadsdelsförvaltning. Skolan har hög andel utrikesfödda elever och elever som har behov av särskilt stöd. Skolan har därför hög andel skolpersonal per elev för att kunna möta upp de behov som finns. Skolan har under flera år haft ett uppdrag att höja de allt för låga betygsresultaten, men hittills har åtgärderna inte fått tillräcklig effekt.

Skolan har genom åren haft problem med trygghet och studiero, men ett systematiskt arbete med detta har skett.  Elevernas uppfattning av trygghet har utvärderats inom ramen för Stockholms stads brukarundersökning under läsåret 2019/2020 där de olika insatserna har utvärderats genom enkäter och/eller intervjuer. Detta syns även i Skolenkäten som genomfördes av Skolinspektionen i november 2019 där positiva resultat ses i flera årskurser.

Trygghet och studiero är ett av skolans prioriterade mål och vi jobbar hela tiden med att identifiera det som går bra men även brister och utveckla det som behövs. På höstlovet är det bland annat inplanerat en utbildning i konflikthantering då vi vet att det är något som både medarbetare och eleverna behöver verktyg i.

Skolan har ett tydligt förändrings- och förbättringsuppdrag med målet att elevernas resultat ska höjas och att eleverna ska ha skoldagar där de har trygghet och studiero. Detta utvecklingsarbete är påbörjat och är ett gemensamt arbete för hela skolan F-9. Om vi fortsätter att arbeta som förut blir resultatet som förut och det behöver bli skillnad för eleverna.
Ett förändringsarbete är en långsiktig process som tar tid att genomföra och det behövs kontinuitet och uthållighet, och ibland även nya kunskaper. Förändring kan upplevas på olika sätt, roligt och spännande eller jobbigt och utmanande, men det är viktigt att skilja på sak och person. Man kanske skulle vilja ha det på ett visst sätt men det kanske behöver göras på ett annat sätt. Som person har man inte alltid kännedom om alla delarna eller att hänsyn måste tas till helheten vilket gör att det ibland kan uppstå missförstånd eller oklarheter.

 Varför tror du att flera lärare och annan personal lämnar skolan under din ledning?

Det brev som du hänvisar till är från mars 2020 och svar från utbildningsförvaltningen skickades till mottagarna vid den tidpunkten. Personalärenden kan jag tyvärr inte kommentera. Det är vanligt i skolor att det sker en rörelse av personal under ett läsår då man kan vilja prova nytt.

Jag och skolledningen har tagit till oss den kritik som lyftes fram och arbetar med olika åtgärder för att fortsätta utveckla skolan. Arbetet med att befästa rutinen för skolans elevstödjande arbete kommer att fortsätta, samt att tillse att den personal som behöver stöttning i utförandet av sitt uppdrag får det. Det är viktigt att pedagoger känner sig trygga i sin roll och sitt uppdrag samt att de är väl insatta i hur de kan få hjälp och stöd om det behövs.

Varför har föräldrar till mer än hälften av eleverna förlorat förtroendet för dig?

Jag håller inte med dig om ditt påstående att vårdnadshavarna till mer än hälften av eleverna har förlorat förtroendet för mig. Jag tycker det är väldigt tråkigt att någon vårdnadshavare tappar förtroendet för skolan oavsett skäl. Det sker mycket bra arbete på skolan varje dag av engagerade medarbetare och vi vill att våra elever ska lyckas, därför behöver vi nu fortsätta det systematiska utvecklingsarbetet på skolan med skolans utvecklingsprocesser gällande värdegrund och tillgänglig undervisning. Vi har haft Skolråd under de senaste två åren, men tyvärr gjorde Coronapandemin vi var tvungna att ställa in vårens bokade möten.
Jag vill ha en bra och öppen dialog med samtliga parter, och det gör vi enklast genom att ses och i lugn och ro prata med varandra.
Jag uppfattar det också som att det kanske på grund av bristande information har uppstått missförstånd och vill passa på att förtydliga några saker:

F-6-köket har inte varit ett tillagningskök, dvs. ett kök där maten lagas på många år. Köken har inte utrustning för att kunna laga mat. Skolans kök är det som kallas mottagningskök, vilket innebär att det är kök som tar emot mat från en matleverantör som lagar maten på annan plats i staden och levererar till skolan.

Alla klasser har 30 minuters lunchtid i matsalen för att äta. Sen tillkommer rast och förflyttning.

Förskoleklassen åt kl. 11.50 förra året, för att de ska få äta i lugn och ro då det tar mer tid för dessa elever att äta. Det är mycket vanligt även på andra skolor i Stockholms stad att man gör så.

Det har inte hittats en glasbit i maten. Tyvärr har det hittats en liten plastbit vid ett tillfälle i september, vilket inte har hänt tidigare. Vi har rapporterat det till skolans matleverantör som har utrett detta enligt de rutiner som finns för offentliga kök. Det ska självklart inte hända och de ber om ursäkt!

Skolgården underhålls av Stockholms stads förvaltningsavdelning (Sisab) och det är deras ansvar för vad som finns på skolgården och i vilket skick det är. Om något går sönder eller är trasigt gör vår vaktmästare en felanmälan och det är Sisab som reparerar det. Vi har framfört våra önskemål om fler lekaktiviteter på gården men som det är nu kan de inte bidra med fler. Tack vare Hand the Ball har vi fått ett handbollsmål på skolgården, vilket inte fanns förut. Just nu letar vi efter något projekt som vi kan söka för utveckling av skolgården, vi hoppas att vi hittar något så snart det går!

 Du kom till en skola med en budget i balans, nu har ni ett underskott på runt 10 miljoner. Hur kommer det sig?

Den siffra som du uppger stämmer inte. Budgetarbetet i en skola är komplext då det skiljer mellan läsåret med elever och personal är från augusti ett år till juni nästa år, och verksamhetsåret som är januari till december. Höstterminen 2018 hade skolan flera elever med särskilt stora behov vilket gjorde att extra personal behövde anställas, trots den redan täta bemanningen. Under läsåret 2019 fram till sommaren 2020 har underlaget för nyanlända elever minskat kraftigt till högstadiet, då dessa elever nu fördelas till skolor i hela Stockholms stad. Till läsåret 2020/2021 har hela organisationen setts över så att samtliga delar i skolan har en mer likvärdig fördelning av personal och resurser. Avstämningen av prognosen pågår och budgetläget är nu positivt. Prognosen den 31/8 var -2.86 miljoner kronor och då är inte allt ännu inte klart.

Elevhälsoteamet i din skola anser att skolan bryter mot Barnkonventionen, så illa fungerar det. Vad har du för kommentarer till det?

Elevstödsrutinen har tagits fram i samarbete med skolans elevhälsoteam samt stödperson från utbildningsförvaltningen under tidigare läsår, och den följer de lagar och direktiv som angetts gällande stöd till eleverna, bland annat från Skolverket. Jag anser inte att elevstödsrutinen bryter mot Barnkonventionen. Arbetet med att befästa rutinen för skolans elevstödjande arbete kommer att fortsätta, samt att tillse att den personal som behöver stöttning i utförandet av sitt uppdrag får det. Det är viktigt att alla som arbetar med denna rutin, oavsett roll och uppdrag, känner sig trygga i sin roll och sitt uppdrag samt att de är väl insatta i hur de kan få hjälp och stöd om det behövs.

 

 

Print Friendly, PDF & Email