Konstnärsduon Pauline Boudry och Renate Lorenz visar med start i dag, lördag, utställningen Porträtt av en rörelse i Tensta konsthall.

Porträtt av en rörelse är den internationellt erkända duon Boudry / Lorenz första stora presentation i Sverige och består av två filminstallationer, (No) Time (2020) och Moving Bakwards (2019).

Den version av utställningen som visas i Tensta konsthall är resultatet av ett samtal som förts under en tid mellan konstnärsduon och curator Övül Ö. Durmuşoğlu.

Annons:

Det är mörkt och nedsläckt förutom den stora bildskärmen där en ensam dansare så gott som ljudlöst inleder den 20 minuter långa (No) Time. Bakom dansaren syns två glasväggar med vita ramar kring, kanske dörrar eller fönster till/från människans inre? Rörelserna på skärmen reflekteras i det svarta blanka hallgolvet.

Efter ett tag kommer ytterligare dansare in i bilden, monokromt klädda, men med pärlor och smyckesdetaljer. Klubbmusiken höjer pulsen, tar tag i dansarnas kroppar och fångar kontraster i rörelser, mellan det stilla och klubbiga.

Vad vi ser är två filmer om att dansen för oss samman

Curator Övül Ö. Durmuşoğlu.

– Vad vi ser är två filmer om att dansen för oss samman. Båda handlar om frigörelse, den ena om queer frigörelse och den andra om kurdiska gerillakvinnor, säger utställningens curator Övül Ö. Durmuşoğlu.

Övül berättar att filmerna är tänkta att ses som en helhet. Strax efter att persiennerna – som efterliknar kamerans slutare – fälls ned helt i (No) Time börjar den 23 minuter långa Moving Backwards liksom i dialog med den första filmen, på en skärm i motsatt riktning.

I Moving Backwards följer vi hur personer, stridbara och stolta – men också med glittriga attribut – rör sig långsamt bakåt, men ibland också framåt samtidigt som musiken pumpas snabbt baklänges. En normkritisk lek med tid, rum och riktningar, iklädda stark symbolik. Dansare bärande skor åt ”fel håll”, med inspiration av kurdiska gerillakvinnor, som tack vare denna taktik förvillade motståndaren med hjälp av spårens riktningar i snön. En taktik som räddade liv.

Sammantaget skulle Porträtt av en rörelse kunna liknas vid en audiovisuell väv av kollektivets motståndskraft och dansens individuella men förenande gestaltning. Ett välgjort konststycke som för tankarna in på både (mar)drömmar och verklighet, som parallella fenomen eller statiska motsatspar.

Främsta behållningen är nog ändå att utställningen utmanar besökaren att fundera kring en rad frågor. Så som, vilken värld vi vill leva i och vilka rörelser som får uttrycka vad som är ”rimligt” eller ej i den värld vi skapar?

David Johansson

”Porträtt av en rörelse” inleds med vernissage i Tensta konsthall den 18 mars klockan 12. På kvällen den 18 mars hålls ett samtal i konsthallen mellan curatorn och konstnärerna. Utställningen visas till den 20 augusti.

Print Friendly, PDF & Email