Premiär för ambitiösa ”Mining life”

Det var stundtals så gott som fullt hus i fredags kväll när det hölls vernissage för Oscar Laras ”Mining life”.

I foajén utanför själva konsthallen satt folk till och med på golvet och de med ståplats fick trängas för att ta del av intervjun som kurator Lisa Rosendahl höll med konstnären Oscar Lara. Under kvällen cirkulerade en jämn ström av besökare mellan de fyra verken inne i konsthallen.

Som Nyhetsbyrån Järva skrev i samband med det konstnärssamtal som hölls innan öppningen av utställningen har de olika verken tillkommit under lång tid (de senaste tio åren). Redan utanför konsthallen presenteras några objekt och narrativ som har betydelse för projektets trovärdighet. I en glasmonter som placerats i foajén finns exempelvis fotografier och offentliga dokument som beskriver hur de antika Paracastextilierna hittades i en grav på 1930-talet och som sedan, vad det verkar, konfiskerades av en svensk diplomat för att slutligen hamna på Världskulturmuseet i Göteborg. Bredvid montern står en tv-skärm som visar en video på hur arbetet med att ta fram alpackaull för reproduktionen av textilierna i verket ”With heritage movements” gick till.

På foajéns väggar finns även några inledande rutor av serieromanen ”A fourth life?”, som är under utformning om berättelsen med textilprojektets uppkomst och fortsatta historia. Serien är ett samarbete med tecknaren Jésus Cossio och tillsammans med tidsdokumenten bildar de ett slags etnografiskt betingad introduktion till utställningens stora teman om förflyttning och förskjutning.

Inne i den stora mörka konsthallen är det först lite svårt att veta i vilken ordning verken bör upplevas, men det visar sig inte spela någon större roll. Ett sätt är att följa fortsättningen av serien ”A fourth life”, vars seriestrippar placerats på väggarna runtom i den stora salen. Eller så börjar du strax framför väggen till vänster efter ingången, där det finns en upplyst träbox placerad på golvet innehållandes replikor av de berömda Paracastextilierna. De drar till sig blickarna, inte bara för den glasbetäckta inramningen, utan för tygernas detaljrikedom med olika mönster och figurer. I utställningens beskrivning av hur de kom till framgår att det tog hela fyra år för svenska textilexperter att återskapa dem.

I mitten av salen finns vad som upplevs som utställningens kärna, nämligen ljud- och dekorinstallationen ”Preventive Custody” (som beskrevs mer i förhandsreportaget den 30 september). Den fungerar som ett slags torg där besökarna kan sitta på färgglada plaststolar ”i byns mitt” för att följa olika ljudsekvenser och livshistorier från de kvinnor som spelas upp och kombineras med stundom upplysta kulissrum. Scenografin för den här delen av utställningen är skapad av Johanna Mårtensson och de berättelser som pjäsen baseras på är utformade av Erika Lima Mamani, Fortunata Panihuara Cordova, Karla Toscano Requena, Corina Lozano Tuanama, Mayra Basos Garcia och Catalina Pinedo Valles i samarbete med konstnären Oscar Lara, författaren och forskaren Gabriel Arriarán, Ricardo Galvez (Theatre of the Oppressed-utövare) samt manusförfattaren och dramaturgen Eva-Maria Dahlin.

I hörnet, på ena kortväggen, projiceras utställningens fjärde verk ”Searching for power on the collective laugh”. En video med ljud som porträtterar en grupp gatukomiker i Lima varvat med bilder från gruvsamhället Puerto Maldonado i Madre de Dios, Amazonas. Komikerna drar blickarna till sig när de diskuterar och skämtar på torget och får folk att skratta med när de driver med varann och den bistra situationen för gruvarbetare i relation till den peruanska staten. I projektet samarbetade Lara med komikerna Jorge Santa Cruz, Victor Astete och Kelvin Cordova samt antropologen Gabriel Arriarán, biologen Antonio Fernandini och Ricardo Galvez. Syftet med samarbetet var enligt utställningens beskrivning att utforska den komplexa situationen i peruansk gruvindustri.

På det stora hela är ”Mining life” en spännande och ambitiöst genomarbetad utställning som får besökaren att med hjälp av olika sinnen ifrågasätta moderna staters exploatering, västerlandets koloniala arv och skuld, men även det komplexa i att samhällen ständigt tycks sträva efter kapitalisering av resurser snarare än hållbarhet för individen.

Oscar Lara lyckas genom sin första stora utställning att problematisera på ett klokt sätt vad det innebär att vara människa i en neoliberal och globaliserad värld. Olika sammanhang levandegörs i utställningen med inte bara ord, utan också en blandning av fiktiva och dokumentära bilder, ljud och fysiska avtryck. Värdigt och faktiskt modigt av Tensta konsthall att ge utrymme åt Laras omfattande, men viktiga, utställning.

David Johansson

Utställningen ”Mining life” hade premiär på Tensta konsthall den 6 oktober och visas till och med den 28 januari 2024. Utställningen har till stor del översatts till svenska.