Myten att invandrarkvinnan går hemma, föder barn och lever på bidrag har hjälpt SD till makten. Invandrarkvinnor misstänkliggörs, samtidigt som de ofta arbetar mer än andra. Mer än sina män och mer än infödda svenska kvinnor.
Om kvinnorna som bär landet på sina axlar har Mikael Nyberg skrivit en artikel i Aftonbladet Kultur. Vem hjälper fattigpensionären de sista åren i livet?, frågar han. I Stockholm var 69 procent av alla vårdbiträden och undersköterskor i Stockholm födda utomlands 2022.
Mikael Nyberg berättar historien om kvinnorna som fick sparken i Hjulsta grundskola, en nyhet som Nyhetsbyrån Järva var först att publicera. Kvinnorna som arbetade i skolköket och felaktigt anklagades för stöld. De friades sedan på alla punkter i tingsrätten, men jobben fick de inte tillbaka.
”Ryktet att vi kommer till Sverige för att leva på bidrag är osant”, säger en kvinna i artikeln. ”Alla vill ha jobb. Alla! Även dom som är sjuttio år vill jobba, om dom kan. Vi städar, tvättar kläder och sorterar sopor, vi jobbar i köket och är undersköterskor och vårdbiträden. Vi har tunga jobb, vi jobbar hårt, vi jobbar jättehårt för de lägsta lönerna.”
Mikael Nyberg kallar det för vad det är – apartheid light
Soheyla Yazdanpanah, lektor i genusvetenskap vid Södertörn högskola, visar att kvinnorna som kom till Sverige jobbar hårdare än andra. Fram till 1980-talet främst inom tillverkningsindustrin och servicesektorn. När många fabriker försvann till låglöneländer på 1990-talet utgjorde de under en period en oproportionerlig andel av de arbetslösa.
Men på senare år har andelen förvärvsarbetande kvinnor i invandrartäta bostadsområden växt snabbare än på andra håll. Samtidigt som inkomsterna har sjunkit med nästan en tredjedel. Det är kvinnor födda i utlandet som jobbar i de underbetalda och osäkra jobben idag. Mikael Nyberg kallar det för vad det är – apartheid light.
Kerstin Gustafsson Figueroa
