De tre kvinnorna på Hjulsta grundskola som anklagades för stöld av överbliven mat frikändes i tingsrätten. Efter drygt två år fick de upprättelse. Men den här historien handlar om mer än om utgången ost och mjölk.
Våren 2020. Missnöjet med rektorn, som tillträtt 2018 var stort både hos personal och föräldrar. Hon ansågs vara auktoritär, arrogant och gjorde rasistiska uttalanden. Dessutom ändrade hon skolans rutiner utan att söka samförstånd eller lyssna på vad personalen tyckte. Kritik mötte rektorn med ”passar det inte, så byt skola”.
– Så många kompetenta kolleger slutade under hennes två år på grund av hennes agerande, säger Anne-Li Oddbratt, skolans träslöjdslärare, som arbetat på Hjulsta grundskola sedan 1999. Det är hon, som i samförstånd med de tre avskedade kvinnorna, berättar den här historien.
Det fanns ännu fler som tyckte som vi, men inte vågade visa det öppet
Lärarna gick samman med övrig personal, ungefär 80 procent av alla anställda på skolan stod bakom de skrivelser som skickades till stadsdelen, utbildningsförvaltningen och fackförbunden.
– Det fanns ännu fler som tyckte som vi, men inte vågade visa det öppet, säger Anne-Li Oddbratt.
Personalen anmälde sig själva till Skolinspektionen angående elevhälsan, eftersom eleverna inte fick den hjälp de behövde.
– Vi protesterade tidigt, men fick ingen respons någonstans.
Redan 2019 anordnade personalen ett möte med dåvarande grundskolechefen och berättade om problemen.
– Han lyssnade, men sedan hände ingenting, vi fick ingen återkoppling eller förslag på hur vi skulle kunna gå vidare för skolans bästa. Det var inte förrän föräldrarna organiserade sig som det började hända något, säger hon.
Det första föräldramötet som Nyhetsbyrån Järva rapporterade från ägde rum i september 2020. Föräldrarna ansåg att skolan hade allvarliga brister, både vad gällde undervisning, tillsyn, elevhälsa och säkerhet. De bildade ett föräldraråd och anmälde skolan till Skolinspektionen och krävde att skolledningen byttes ut omedelbart.
Den ansvariga inom utbildningsförvaltningen, som nyligen hade tillträtt sin tjänst, uttalade att hon ”hade fullt förtroende för rektorn” trots de massiva protesterna från både föräldrar och personal.
Men glädjen skulle bli kortvarig
Nyhetsbyrån Järvas artiklar följdes upp av annan media och senare under hösten gav personalens och föräldrarnas gemensamma protester resultat.
– Ja, plötsligt slutade rektorn med omedelbar verkan. Vi hade aldrig blivit av med henne utan föräldrarnas hjälp, säger Anne-Li Oddbratt.
Rektorn blev omplacerad, som det heter, och gick från en dag till en annan.
– Men hon blev inte utan jobb, utan fick ta över en skola i en söderförort istället.
Både personal och föräldrar gladde sig åt att skolan skulle få en ny rektor. Deras gemensamma krafter hade gett resultat. Det gav känslan av att det fanns en rättvisa, någon som faktiskt lyssnade.
Men glädjen skulle bli kortvarig.
Den nya rektorn, som skulle tillträda i januari 2021, var en prisbelönt rektor. Han hade lyckats bra i en skola i en annan förort och var inte inblandad i konflikterna mellan skolledning, personal och föräldrar. Men en skolledare är lojal mot sin arbetsgivare och mot cheferna på förvaltningen. Det skulle visa sig när vårterminen startade efter jullovet. Då blossade en ny konflikt upp.
Vid den här tiden hade skolan också en relativt ny administrativ chef, som hade täta relationer med cheferna uppe på utbildningsförvaltningen. De valde bara ut filmklipp på mina tre kolleger, de som var utlandsfödda
– Den administrativa chefen gav sig in i skolköket och försökte styra och ställa, men kvinnorna i köket sade ifrån, säger Anne-Li Oddbratt.
Det var då som kameror sattes upp i köket, i hemlighet och utan tillstånd. Under fem dygn filmade de allt som hände i köket. Filmer som sedan användes mot de tre kvinnorna som anklagades för stöld.
– Ända sedan jag började på skolan 1999 var det vedertaget att om det fanns något småplock, mat som annars skulle kastas, så fick personalen ta hem eller ge bort det. Ingen smusslade med det.
Precis som Anne-Li Oddbratt sade under rättegången, var ”det något som satt i väggarna.
Flera anställda var i köket och hämtade överbliven mat under de dagar, som kamerorna satt uppe.
– Men de valde bara ut filmklipp på mina tre kolleger, de som var utlandsfödda. Inte på någon av de andra. Det var tydligt att de ville bli av med vissa i personalen. Varför skulle inte annars alla som varit i köket bli anklagade för stöld?
Den 8 januari 2021 var det uppstart i skolan för en ny termin och den nya rektorn skulle hälsas välkommen. Kökspersonalen gjorde i ordning för en gemensam frukost för lärare och annan personal.
– Då kom flera chefer från förvaltningen in och gick fram till de tre kvinnorna. De fick lämna ifrån sig nycklar och allt som hörde till deras arbeten. De fick inte lämna lokalerna själva, utan leddes ut under mycket förödmjukande former, säger Anne-Li Oddbratt.
De förnedrade kvinnorna, så gör man inte mot sina anställda
Skolterminen hade inte börjat ännu, men de barn som var på fritids såg hur de tre kvinnorna fördes ut som brottslingar.
– I skolan är värdegrunden så viktig, det är viktigt hur vi bemöter varandra och barnen. Men Stockholm stads chefer verkar inte ha någon värdegrund. De förnedrade kvinnorna, så gör man inte mot sina anställda.
De tre hade arbetat på skolan länge; en i åtta år och de andra i 15 respektive 16 år. Anne-Li Oddbratt kände dem väl.
– De var så duktiga, alla tre. De två i köket var aldrig borta, de jobbade häcken av sig för att allt skulle funka. De lagade ofta egen mat, som de bjöd personalen på.
Den tredje kvinnan arbetade administrativt och var känd för att ha mycket bra koll på hur skolan sköttes.
– Hon kunde sköta tre jobb samtidigt om de andra var sjuka. Hon har sparat så mycket pengar åt skolan, du kan inte ana, för hon upptäckte alla felaktigheter.
Men plötsligt betraktades de, och behandlades, som brottslingar. De förhördes av cheferna från förvaltningen en och en. En av dem var medlem i Kommunal och cheferna hade fixat en representant därifrån och även ordnat med tolk. Förvaltningen trodde att de snällt skulle lomma iväg utan att säga någonting
Efteråt sade hon i en intervju med Nyhetsbyrån Järva att hon inte alls var nöjd med hur Kommunal skötte hennes ärende. Hon kände inte att hon fick det stöd hon behövde.
De andra två kvinnorna fick inget stöd, det var ingen som upplyste dem om deras rättigheter. Kvinnorna anklagades för stöld, alla tre fick under förhören höra att de var ”tjuvar”och sedan var de tvungna att gå därifrån och de fick inte komma tillbaka.
Efter ytterligare några möten fick de sparken alla tre.
– Förvaltningen trodde att de snällt skulle lomma iväg utan att säga någonting. Men tjejerna polisanmälde utbildningsförvaltningen för olaglig filmning och felaktigt avskedande och det blev rättegång, säger Anne-Li Oddbratt.
Då polisanmälde utbildningsförvaltningen i sin tur de tre kvinnorna för stöld.
Vid den första rättegången var Nyhetsbyrån Järva med. Det var då som stadens juridiska ombud hävdade att de tre kvinnorna stulit ”ansenliga mängder mat”, varor till mellanmål, som frukt, yoghurt, ost, bröd och mjölk.
Kvinnornas försvarare Magnus Jönsson hävdade att maten som tagits var mat som skulle kastas, datumen hade gått ut. Han ställde också frågan som fick hela salen att tystna ett ögonblick. ”Utgången mat som saknar värde kan väl inte betraktas som stöld?”.
I den rättegången blev det förlikning. Kvinnorna fick en drygt två månadslöner var i kompensation, och hade inte ork att överklaga. En kvinna är fortfarande utan arbete
– De kände att de hade stadens förvaltning och alla deras advokater emot sig, säger Anne-Li Oddbratt.
En av de avskedade kvinnorna fick nytt arbete inom ett halvår, en gick arbetslös i 18 månader och en kvinna är fortfarande utan arbete.
I rättegången i mars 2023 skulle det slutligen slås fast huruvida kvinnorna hade stulit stadens egendom eller inte. Anne-Li Oddbratt var den enda som kallats som vittne till kvinnornas försvar. Hon vittnade och var med under slutpläderingen.
– Jag berättade att vi under många år hade haft en otroligt bra gemenskap på Hjulsta grundskola, all personal umgicks med varandra.
Hon berättade att de brukade ha fredagsfika tillsammans, och ha trevlig samvaro.
– Alla tre kvinnorna är ju praktiserande muslimer, de äter ju bara halal, så de hade ofta med sig egen mat.
En fråga som kom upp handlade om den ”stulna laxen”, som fångats på film. Laxen som visade sig vara sambosadeg.
– Det var känt att en av kvinnorna var duktig på att göra piroger, och degen var hennes privata.
Utbildningsförvaltningen och skoladministratören hävdade att det fanns riktlinjer för vad som gällde i köket, och allt fanns i en pärm. Åtal borde aldrig ha väckts. Kvinnorna har utsatts för ett övergrepp
– Men ingen visste var den pärmen stod och ingen hade heller tagit med sig pärmen till rättegången.
Den administrativa chefen som hade hävdat att hon hade informerat kökspersonalen muntligt om de nya reglerna i köket var heller inte kallad som vittne av åklagaren.
– Om det fanns nya riktlinjer, varför fick kökspersonalen i så fall inte veta vad som gällde? De skulle aldrig göra något som inte var tillåtet. Nej, man ville ha bort dem, helt enkelt. Det verkade finnas en dold agenda att den gamla personalen skulle bort, säger Anne-Li Oddbratt.
Den 11 mars 2023 kom domen. ”På mycket goda grunder friades kvinnorna som stulit överbliven mat från skolköket”, skrev Oisin Cantwell i en riktigt bra krönika i Aftonbladet. Han frågade sig varför polisens avdelning för grova brott användes till att peta ihop en förundersökning på över 500 sidor för lite gammal ost och bröd som ändå skulle slängas. Detta samtidigt som polisen larmar om personalbrist för att ta itu med gängkriminaliteten. Han avslutar med orden. ”Åtal borde aldrig ha väckts. Kvinnorna har utsatts för ett övergrepp.”
Det är som att ha levt i en mardröm i flera år
När jag träffar Anne-Li Oddbratt är det fortfarande ramadan, alla muslimer fastar, kvinnorna lagar mycket mat som äts när solen gått ned. Nyhetsbyrån Järva har träffat alla tre kvinnorna tidigare, men nu tackar de nej till möte. Kanske vill de helst glömma det som hände. Kvinnan, som arbetade som skoladministratör, talar jag med på telefon. Naturligtvis är hon glad över att de alla har frikänts i tingsrätten, men hela historien gör fortfarande ont.
– Jag arbetade i 16 år på den där skolan, med åtta olika rektorer. Jag har haft flera olika chefer som inte brytt sig tillräckligt om hur skolans pengar användes. Men jag har brytt mig hela tiden, och så anklagade de mig för att ha stulit en tomat?
Efter 18 månader har hon nytt arbete, men händelserna för mer än två år sedan plågar henne än idag.
– Ja, det gör ont. Jag tänker på hur mycket jag har gett till skolan, så mycket kärlek, men vi fick kniven stucken i ryggen. Fortfarande kan jag vakna mitt i natten och vara arg och upprörd. Det är som att ha levt i en mardröm i flera år.
Anne-Li Oddbratt har slutat som träslöjdlärare efter mer än 20 år. Hon gick i pension ett år tidigare än hon hade tänkt. Anledningen var att hon upplevde att den nya skolledningen och förvaltningen ville ha bort henne.
De ville skrämma mig så att jag skulle vara tyst
– Vi visste att förvaltningen tyckte att vår personal var ”besvärlig” och att de ville bli av med många av oss som hade arbetat länge och gjort våra röster hörda.
En morgon i januari 2021, precis efter skolstarten när de tre kollegerna hade tvingats bort, satt Anne-Li i kafeterian. Då kom en av skolans administratörer förbi.
– Visst är det skönt att det är fredag, sade hon. Nej, inte när tre av mina arbetskamrater riskerar få sparken, svarade jag.
Samma eftermiddag fick Anne-Li ett mejl.
– Jag blev kallad till rektorn måndagen därpå. Och på mötet med rektor och HR skulle jag ta med mig mitt fackliga ombud. På det digitala mötet valde mitt fackliga ombud från Lärarnas Riksförbund, som visste var jag satt, ändå att sätta sig hos rektor stället. Hon återkopplade aldrig till mig efteråt.
På mötet fick Anne-Li veta att det ”var allvarligt att hon talade om kökspersonalen med annan personal på skolan”. En ursäkt och ett rejält skadestånd hade varit på sin plats
– De ville skrämma mig så att jag skulle vara tyst.
Avslutningsvis säger Anne-Li Oddbratt:
– Att Stockholms stad som arbetsgivare, med sina rektorer och underlydande utan ryggrad, har agerat på detta sätt, saknar motstycke. Någon skulle ha vågat säga stopp. En ursäkt och ett rejält skadestånd hade varit på sin plats, även om det inte skulle kompensera det psykiska lidande som dessa kvinnor har utsatts för. Som arbetsgivare har de gjort allt som de definitivt inte skulle ha gjort mot sina anställda, till vilken nytta och kostnad, undrar man.
Den prisbelönte rektorn, som tog över i januari 2021, jobbar inte heller kvar. Han sade i en intervju i Nyhetsbyrån Järva att han hade ”en treårsplan för att bygga en bra skola”. Tre terminer stannade han kvar, idag är han rektor i Haninge.
Kerstin Gustafsson Figueroa
Artikeln har före publicering skickats till Stockholms stads grundskoledirektör Lee Orberson. Utbildningsförvaltningens kommunikatör meddelar i mejl:
Utbildningsförvaltningen kommenterar inte enskilda medarbetares upplevelser i media, av hänsyn och respekt för de personerna. Det är dock viktigt att betona att Hjulsta grundskola är en välskött skola där elevernas resultat är i fokus och där lärare och skolledning gör sitt yttersta för barn och ungdomar i Järva.
