Fritidsverksamheter för barn och unga, som mellan 1970-1990 var offentligt finansierade och avgiftsfria, kostar idag pengar.
– Därför har gapet mellan barn från olika samhällsklasser blivit större, konstaterade Alireza Behtoui, professor i sociologi, under gårdagens seminarium i Folkets Husby.

Morgonseminariet, som organiserades av det statliga forskningsrådet Forte i samarbete med Folkets Husby, ställde frågan hur alla barn och unga kan få en meningsfull fritid. Publiken bestod av representanter för civilsamhället, anställda inom olika förvaltningar och myndigheter.

– Forte har fått i uppdrag av socialdepartementet att belysa fritidens betydelse för ungas psykiska hälsa, sade Lidija Kolouh, programansvarig för psykisk hälsa på Forte och den som ledde seminariet.

Annons:
Annons:

Forskarna Maria Strömbäck och Anne Gotfredsen, som medverkade på länk, presenterade resultaten av sitt arbete.

Det behövs mer kunskap bland beslutfattarna om ungas fritid

– De flesta unga är nöjda med sin fritid och upplever den som meningsfull och viktig, sade Maria Strömbäck.

De som var mindre nöjda var de som lever i socioekonomiskt svaga områden, de med funktionsnedsättning eller utländsk bakgrund.

Kartläggningen visade att bibliotek och fritidsgårdar nyttjas mest av unga i socioekonomisk utsatthet och unga med utländsk bakgrund. Fysisk rörelse är viktigt för den psykiska hälsan, men vila och återhämtning likaså. Ungas medlemskap i föreningar minskar, och de flesta unga tillbringar mycket tid på nätet.

– Det behövs mer forskning om den digitala fritiden och mer kunskap bland beslutfattarna om ungas fritid, sade Anne Gotfredsen.

Om unga vuxna, som varken arbetar eller studerar, visste de inte mycket om alls.

Skolbarn har idag 178 skoldagar och 182 lovdagar under ett år

Alireza Behtoui, från Södertörns högskola, inledde med att konstatera att skolbarn har idag 178 skoldagar och 182 lovdagar under ett år. Han slog fast att barn och unga i utsatta områden inte har lika mycket strukturerade fritidsaktiviteter, utan är mer på fritidsgården och ännu oftare blir sittande hemma framför datorn.
– Forskning i hela världen visar att de som har strukturella fritidsaktiviteter mår bättre och deras intellektuella färdigheter ökar.

Han tyckte att svenska skolor ska införa samma system som finns i utsatta områden i vissa delstater i Tyskland. Barnen ska ha obligatorisk undervisning tre eftermiddagar i veckan – i vetenskap, idrott och kultur.

Sussie Johansson, enhetschef för fritiden i Järva stadsdelsförvaltning, deltog också. I Järva finns nio öppna verksamheter som riktar sig till barn och unga i åldern 10-12 och 13-15.
– Fritidsgården spelar en viktig roll, vi ska vara det förlängda vardagsrummet, men även fylla våra hus med verksamheter.

Enhetschefen fick applåder när hon berättade att verksamheten är öppen 365 dagar om året, allt är gratis och att alla är välkomna.
– För att klara det måste vi samarbeta, med föreningar, förvaltningar och skolor. Jag är stolt över att vi finns när vi behövs som mest.

Vi lever i en verklighet där politiska beslut dikterar villkoren

Hedvig Wiezell, verksamhetschef på Folkets Husby, och Daniel Diaz pedagog från organisationen Hassela i Malmö, avslutade seminariet.

– Jag tänker på långsiktighet och kontinuitet, det är fina ord, men vi lever i en verklighet där politiska beslut dikterar villkoren och förutsättningarna kan ändras väldigt snabbt både för verksamhet i kommunal regi, för större organisationer i civilsamhället och enskilda föreningar, sade Hedvig Wiezell.

Hon sade också att verksamhet, som är mindre strukturerad, är något som Folkets Husby erbjuder.
– Vi är måna om den här typen av öppenhet och bedriver den öppna dörrens politik. Vi ser att det är viktigt, men det kanske är svårt att mäta för forskare.

Vi måste ge bort makten till dem det berör

Daniel Diaz betonade hur viktigt det är att de som verksamheten riktar sig mot är inkluderade.
– Riktar vi oss till föräldrar, så anställer vi föräldrar, vi måste ge bort makten till dem det berör.

Han pratade också om den konkurrens som kan uppstå mellan organisationer, eftersom ju fler som deltar i ett projekt desto mer medel får organisationen. Om den konkurrens som finns mellan föreningsliv och förvaltning sades däremot inget.

Kerstin Gustafsson Figueroa

Print Friendly, PDF & Email