Paul Frigyes har skrivit det inledande kapitlet i antologin Vitt eller brett, utgiven av Institutet för mediestudier, om mångfalden i medierna. Det var också anledningen till att han föreläste för deltagarna i kursen för lokaljournalistik.
– Jag har studerat debatt- och forskningsläget avseende representationen i medierna; vilka det är som får synas, vilka som får komma till tals och vilka intervjuas.
Paul Frigyes är journalist och författare och arbetar idag som lärare på Kista folkhögskola. Han redogjorde för debatten som uppstod kring uppropet inom Sveriges Radio, som krävde bättre representation.
– De krävde inkvotering av de anställda avseende ursprung och det ledde till en infekterad debatt.
Han redovisade siffrorna från SCB, som visar att en femtedel av Sveriges befolkning är född utomlands, och en dryg tredjedel har vad som kallas utländsk bakgrund.
– Å ena sidan vill vi att människor ska bedömas för individuella egenskaper, oavsett ursprung och utseende. Vi ska inte föra offentliga register om folks ras, etniska tillhörighet eller hudfärg.
Medierna inte bara visar, utan skapar även bilder, av verklighetens aktörer
Men å andra sidan missgynnas vissa grupper för att de förblir osynliga i offentligheten. Sverige har fått kritik för brist på etnisk kartläggning.
– Medierna inte bara visar, utan skapar även bilder av verklighetens aktörer.
Forskning visar också att representationen i medierna inte hållit jämna steg med ökad mångfald i samhället. En uppsats om Helsingborgs Dagblad visade att år 2000 hade 3 procent av dem som förekom i tidningen annan bakgrund, medan 5 procent av befolkningen hade det. 2018 hade 5 procent av aktörerna i tidningen utländsk bakgrund, medan 15 procent av invånarna i samhället hade det.
Rättviseförmedlingen studerade “experter” i TV och konstaterade att 70 procent var män och 88 procent hade nordisk bakgrund. Men underhållningsprogrammen är lite bättre blandade. 2005 hade 8 procent av deltagarna i nöjesprogrammen i SVT, kanal 5, TV4, TV3 annan etnisk härkomst. År 2020 var samma siffra 18 procent (SVT 32 procent).
Vad betyder det att vara svensk?
När styrelserna i de 10 största medieföretagen undersöktes var endast 2 av 62 födda utanför Skandinavien.
Det som på förhand verkade vara ett knepigt ämne att föreläsa om skapade också diskussioner och debatt. Det blandades högt och lågt när ämnet representation i medier skulle diskuteras. Vad betyder det att vara svensk? Och när slutar man egentligen att vara invandrare?
Sammanställt av deltagarnas anteckningar
