Igår lanserade Folkets Husby den nya trygghetsundersökningen med soppa och diskussion. Besökarna delade erfarenheter med varandra utifrån undersökningens resultat: om poliskontroller, otrygghet, och avtrubbning.
Folkets Husby har tillsammans med kriminologen Leandro Schclarek Mulinari genomfört en trygghetsundersökning. Den första trygghetsundersökningen gjordes av Folkets Husby år 2020. Ett syfte var att vidga trygghetsbegreppet.
– Vi ville visa att stigmatisering också skapar otrygghet. Det svenska trygghetsbegreppet handlade från början om sådant som bostadsmarknaden och arbetsplatsen, och har sedan blivit insmalnat på kriminalitet. Så egentligen går vi tillbaka till ett äldre trygghetsbegrepp, säger Leandro Schclarek Mulinari.
En hög andel känner någon som omkommit i dödligt våld
Den förra undersökningen hade ett bredare anslag än den nylanserade. Då ställdes frågor om till exempel privatekonomi och förtroende för media, frågor som uteblivit i år. I stället valde man att arbeta vidare utifrån den höga andelen människor som känner någon som omkommit i dödligt våld. I 2020 års undersökning framkom det att 55% kände någon i sitt bostadsområde som dött på grund av dödligt våld. Sammanlagt 65% svarade ja år 2022. Av dem kände 43 procentenheter flera som dött.
– Nu riktade vi in oss på dödligt våld. Vi behövde fördjupa kunskapen om det, och också om polisen, som varit samhällets svar på detta. Som fördjupning valde vi också ett tredje perspektiv, communityns roll gentemot våldet, säger Leandro Schclarek Mulinari.
Vi ville ta reda på hur det får folk att må
Hedvig Wiezell, verksamhetschef om regelbundenhet och anpassa de nästa frågorna efter resultaten.
– Vi har tänkt hela tiden att vi ska följa upp undersökningen från 2020. Inte med exakt samma frågor, men genom att fördjupa oss i det som kommit upp och där det behövs mer kunskap. Det har satsats på poliser och ordningsvakter, repressiva åtgärder, och vi ville ta reda på hur det får folk att må.
Det är tuffa ämnen som enkäten behandlar. Skjutningar, omotiverade poliskontroller och rasism i olika sammanhang.
Unikt med undersökningen, menar Leandro, är att den tar upp psykologiska konsekvenser av skjutningar. Respondenterna har fått besvara huruvida de upplever till exempel nedstämdhet, sömnproblem och koncentrationssvårigheter när det inträffat en skjutning i närområdet.
I undersökningen diskuteras etiken i att fråga människor om erfarenheter av våld, och därigenom väcka obehagliga minnen. ”Övervägandet som gjorts är att det finns en relevans i att fråga människor om detta trots risken det innebär att uppmana människor att minnas”, står det i rapporten.
Rassan Delshad från Kista en av de som sommarjobbat med trygghetsundersökningen. Med enkäten i en iPad har han stått på olika platser i Järva och tagit emot enkätsvar.
Några ville inte svara på frågorna
Det var ett enkelt jobb för Rassan Delshad, som har lätt för att börja snacka med människor och tycker om att träffa folk. Har de svarande reagerat på de tunga ämnen som enkäten frågar om?
– Nej, inga kraftfulla reaktioner. Men några ville inte svara på de frågorna, säger Rassan Delshad.
Känner du som Järvabo själv igen dig i resultaten?
– Ja, jag känner igen mig. Jag har själv blivit stoppad av polisen, och jag känner mig inte tryggare när polisen är på plats.
Undersökningens resultat kan vara till nytta för många slags organisationer, menar Hedvig Wiezell. Särskilt sådana som saknar förtroendekapitalet för att själva genomföra en liknande studie. Polismyndigheten skulle inte nå gruppen de når, tar hon upp som exempel. Folkets Husby har vidare haft kontakt med såväl Brottsförebyggande rådet som FN:s arbetsgrupp mot rasism.
– Men vi måste också jobba hårt med uppföljning, ansvarsutkrävande, och återkoppling, säger Hedvig Wiezell. Hon tror att flera organisationer använt sig av den förra trygghetsundersökningen utan att det kommit till Folkets Husbys kännedom.
Det är mönstren vi är ute efter
Årets undersökning har lägre antal svarande, 580 stycken, än 2020 års, då 715 svarade. Både Hedvig Wiezell och Leandro Schclarek Mulinari tycker det är synd. Däremot menar Leandro Schclarek Mulinari att undersökningen ändå fyller sitt syfte.
– Nästa gång vi gör undersökningen kommer vi sikta på 1000. Men man ska inte stirra sig blind på antalet respondenter, utan tänka på att vi når en grupp som annars inte syns. Undersökningen indikerar att det finns grupper, särskilt svarta, som jätteofta stoppas av polisen. Om det är 25% eller 27% spelar mindre roll. Det är mönstren vi är ute efter, säger Leandro Schclarek Mulinari.
Maria Bodin
Ladda ner trygghetsundersökningen här.
