Nu är trappan på Tenstaplan avspärrad och rivningen av det man kallar ”muren” påbörjad. Anledningen sägs vara att öka tryggheten. Anette Fürst och Mario Castillo-Belmar är upprörda.
– Vem har de frågat? Finns det någon studie, som underlag till det här beslutet? De river Tenstas kulturarv.
I slutet av augusti skrev Nyhetsbyrån Järva om ”muren”, som anses göra Tensta otryggt. Eftersom flera läsare hörde av sig och frågade vad som låg bakom detta beslut, försökte vi få ut alla dokument från trafikkontoret. Det tog 45 dagar av mejlväxling innan de första handlingarna kom. Men uppgiften om kostnaden väntar vi fortfarande på.
Planteringslådorna är en del av kulturarvet i Tensta
Anette Fürst och hennes make Mario Castillo-Belmar kom till det senaste mötet i Järva stadsdelsnämnd och frågade på vilka grunder som Tenstas arkitektur demoleras.
– Det är så upprörande.
De är båda arkitekter, med många års erfarenhet, och har ägnat sig just åt stadsplanering. Ingen av dem begriper varför planteringslådorna uppe på terrassen ska rivas.
– Planteringslådorna är en del av kulturarvet i Tensta och en del av gestaltningsprincipen i modern svensk arkitektur, säger Mario Castillo-Belmar.
Anette Fürst har hittat en skrivning i alla papper från trafikkontoret.
”Målet med åtgärderna som nu vidtas är att det ska vara tryggare och säkrare samt trevligare och mer inbjudande på Tenstaplan och terrassen vid Hagstråket, utöver att de siktskymmande murarna runt Tenstaplan rivs kommer också belysningen att förbättras. Ansökan om att genomföra åtgärderna har inkommit från stadsdelen.”
Hon läser högt för oss som samlats; hennes make Mario Castillo-Belmar, Morad Saliba, ägaren av Elicias kiosk och undertecknad. Morad skakar bara på huvudet och säger: Det hade varit bättre om de hade köpt nya lampor, istället för att riva det här
– Jag har stått här i 26 år, här är inte otryggt. Tänk på allt som händer inne i skolan, de borde riva hela skolan i så fall.
Mario Castillo-Belmar redogör för vilka faktorer som spelar in för att skapa trygghet när det kommer till stadsplanering. Synlighet handlar om belysning och trevnad om landskapsdesign.
– Men den viktigaste faktorn är social kontroll. Där det inte finns människor, finns det risk för brottslighet. Där det finns social kontroll, finns det ögon över hela området. Det kommer åter att finnas en skola som ska fungera, Elicias kiosk som öppen varje dag hela dagen, det finns alltid människor som rör sig här.
Runt Tenstaterrassen, trappan och hissen vid Tenstaplan finns fem gatlampor, men bara en fungerar. Två av dem är original från början av 1970-talet och de är väldigt bra placerade.
– Det hade varit bättre om de hade köpt nya lampor, istället för att riva det här.
Betongplattorna, som nu ligger staplade i högar uppe på terrassen, är de rädda om.
– De är specialgjorda och ingår i Tenstas karaktär. De finns i hela det offentliga rummet här, ändå från bron över Tenstastråket, genom hela centrum och fram till bron över Hagstråket, säger Mario.
Både han och Anette är noga med att understryka att de inte alls är emot en upprustning, men någon sådan handlar det inte om nu. Även om det står att platsen ”rustas upp” på skylten som ska förklara avspärrningen.
– Betongmurarna vid trappan och en del andra murar i Tensta har en yta och en struktur, som är speciellt behandlad, det är konstnärer som har designat de här murarna. De har en är specialgjord relief, designad för att variera den grå betongen och för att användas här, säger hon, och får medhåll av maken.
– Varenda epok har sin stil och karaktär och betong är typisk funkis, speciellt i de stora miljonprogramområdena.
Morad Saliba, vars affärsverksamhet drabbas när trappan är avstängd, hyr sin lokal från SL. Han ringde SL för att fråga om han skulle få någon hyresreduktion på grund av byggprojektet.
– Men de hade ingen aning om någonting. De bad mig ta bilder och skicka till dem. Dagen efter fick jag en hyresavi, samma summa som alltid.
Vi går upp på det som kallas terrassen, platsen ovanför Elicias kiosk, där det tidigare fanns bergstallar planterade. Anette konstaterar att modern svensk arkitektur handlar om kultur.
– Hela centrum, den offentliga miljön, det är väldigt genomtänkt, där finns också det gröna. Därför var den här planteringen en liten ö av grönt. Tallarna gav en grön inramning av torget – här var det lä – det kändes skönt att vara här.
Tensta var en av de förorter där en total trafikseparering genomfördes, därför finns alla broar över gatorna.
– Arkitekten hade en vision av att Tensta skulle vara som Venedig, där gatorna var kanalerna. Barn och alla boende kan gå här ostört utan att vara rädda för bilarna. Vi måste ta till vara på det och göra det bästa av det, säger Anette Fürst.
De har skrivit en kommentar till det som händer i stadsdelen till Järva stadsdelsförvaltning.
– Vi vill visa vad vi ser och tycker, förmedla några tankar och några idéer till förbättringar, säger Mario Castillo-Belmar.
Efter sex veckor mejlkorrespondens fick vi veta vilka som ligger bakom beslutet om att riva ”muren” vid Tenstaplan. Det verkar vara polisen som anser att planteringslådorna och ”muren” längs med trappan skymmer sikten för deras övervakningskameror.
Kerstin Gustafsson Figueroa
