På lördagen anordnade den ideella föreningen Existera tillsammans med Plan International Sverige ett event. Ämnet var kvinnlig könsstympning, och inbjuden talare var Sadia Allin, som är chef för Plan International Somalia.

Föreningen Existeras grundare Luul Jama berättar att hennes förening arbetar här i Sverige med samtalsgrupper med kvinnor som har könsstympats. Många av kvinnorna vet inte hur det ska söka hjälp för alla besvär de har på grund av ingreppet, och det hjälper Existera till med. De utbildar även  yrkesgrupper som möter könsstympade kvinnor och flickor i sin yrkesroll. Det kan vara till exempel skolpersonal, personal inom socialtjänsten och vården.
– Tyvärr är det svårt att komma in i förskola och skola för att sprida information och kunskap, men redan så tidigt är det risk för att flickor utsätts, säger hon.

Politiker här i Sverige måste också lyfta frågan

Annons:

Könsstympning av flickor innebär att de yttre kvinnliga könsdelarna helt eller delvis skärs bort och i vissa fall sys ihop. I Sverige har könsstympning varit olagligt sedan 1982 (Lag 1982:316).Trots att lagen har funnits så länge, och att det beräknas bo så många som 75 000 könsstympade kvinnor och flickor i vårt land, så har lagen resulterat i fyra fällande domar hittills.
– Första steget är att börja tala om det, och att förstå att det inte bara är i andra länder information och utbildning måste till. Politiker här i Sverige måste också lyfta frågan, säger Luul Jama.

Sanningen är att ingen religiös skrift talat om detta

Sadia Allin berättar hur vanligt ingreppet är i Somalia. Där är cirka 98 procent av alla kvinnor könsstympade. Hon blev själv utsatt för övergreppet som femåring, och har som vuxen valt att kämpa för att ingen flicka ska utsättas.
– Vi måste arbeta på olika sätt. Både genom att utbilda män och kvinnor, men också med att få bort myterna kring detta. I grunden handlar det om att kontrollera kvinnors sexualitet, man hänvisar till renhet, familjens heder, hälsoskäl och även religion och olika myter. Sanningen är att ingen religiös skrift i någon religion talar om detta, säger hon. 

Den vanligaste åldern för ingreppet är mellan fyra och fjorton år

Den vanligaste åldern för ingreppet är mellan fyra och fjorton år. I de länder där det förekommer, är det en strikt tradition att man varken talar om det eller förbereder flickorna på vad som ska hända. Övergreppet får alltid svåra konsekvenser som konstanta infektioner, blodförgiftning och i många fall döden. Det fysiska lidandet är stort, men även det psykiska med traumatiska minnen från övergreppet.

Det utbryter diskussion på somaliska, och en av kvinnorna i publiken översätter:
– I vår kultur är allt som har med underlivet och kvinnohälsa stigmatiserat. Det är tabu att prata om sex, preventivmedel, om att man blivit våldtagen eller lider svårt hela livet på grund av könsstympningen man utsatts för. Det är där vi måste börja. Först när vi kan prata fritt kan vi gå vidare, säger hon.

På måndag är det Internationella dagen mot könsstympning

Totalt i världen beräknas det finnas 200 miljoner kvinnor som har utsatts för könsstympning. Plan arbetar i flera länder, bland annat Egypten. 

– Vi arbetar på olika sätt för att förändra attityder kring könsstympning och för att öka kunskapen om vilka konsekvenser det innebär för flickornas liv. Vi jobbar med föräldrar och andra som fattar beslut, som till exempel imamer, eftersom människor ofta litar på dem och deras kunskap, säger Mariann Eriksson, generalsekreterare Plan International Sverige.

– På måndag är det Internationella dagen mot könsstympning, då ordnar vi tillsammans med Existera en talkshow på Folkoperan där bland andra jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg deltar, säger Åsa Rundström Awad, pressansvarig på Plan International Sverige.

Annika Skarf