Morgan Johansson (S) svarar på frågor om gängkriminaliteten i Järva

Debatt

Anders Österberg, riksdagsman (S), ställde frågor om utvecklingen och hanteringen av den ökade gängkriminaliteten i Järva i ett öppet brev till inrikesministern Mikael Damberg (S). Nu svarar Morgan Johansson, justitie- och migrationsminister (S), på brevet.

Anders Österberg har frågat inrikesministern Mikael Damberg hur statsrådet ser på utvecklingen i Järva, vilket arbete som pågår för att minska våldet och öka tryggheten, och vilket förebyggande arbete som måste ske för att få fler att känna framtidshopp.

Frågan har överlämnats till mig.

Regeringen ser allvarligt på situationen i Järva och andra utsatta områden i landet. Det är oacceptabelt att ett fåtal individer med kopplingar till kriminella grupperingar begår brott och sprider otrygghet bland boende i dessa områden. Regeringen är fast besluten att vända utvecklingen. 

För att komma tillrätta med gängkriminaliteten krävs en bredd av åtgärder. Regeringen presenterade under hösten 2019 ett 34-punktsprogram mot gängkriminalitet med förslag vad gäller nya verktyg för myndigheterna, skärpta straff, bättre brottsförebyggande arbete och utökat stöd för avhoppare.

En god utbildning för alla är grundläggande.

Regeringen har under de senaste åren vidtagit en lång rad åtgärder för att motverka det grova våldet med skjutvapen. Vi har genomfört en rad straffskärpningar, till exempel när det gäller vapenbrott och allvarliga våldsbrott. Regeringen har också gett Polismyndigheten, Kriminalvården, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse i uppdrag att ta fram ett nationellt avhopparprogram för människor som vill lämna kriminella miljöer och våldsbejakande extremism. 

För att förhindra att fler barn och unga dras in i kriminalitet krävs tidiga och samordnade insatser från många aktörer, inte minst inom socialtjänst och skola. Och särskilt stora är behoven i de utsatta områdena. En god utbildning för alla är grundläggande. Under förra mandatperioden sköt regeringen till över 35 miljarder kronor till vård, skola och omsorg. 100 000 fler arbetar nu i välfärden, bland annat i skolan som är så viktig för att ge unga goda framtidsmöjligheter.

En central fråga för att minska brottsligheten och öka tryggheten är att väsentligt öka antalet polisanställda.

En central fråga för att minska brottsligheten och öka tryggheten är att väsentligt öka antalet polisanställda. I syfte att stärka och vidareutveckla polisverksamheten ska Polismyndigheten till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 personer jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Vid halvårsskiftet 2020 hade antalet anställda ökat med mer än 5 000 sedan satsningen inleddes och det har aldrig funnits så många poliser som i år. 

Under förra mandatperioden förstärktes Brottsförebyggande rådets ansvar för nationellt stöd och samordning av det brottsförebyggande arbetet och brottsförebyggande samordnare inrättades vid landets länsstyrelser. Regeringen har också presenterat det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott vars övergripande syfte är att skapa förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela samhället.

Många brottsförebyggande verktyg finns inom kommunernas verksamhet och på regeringens uppdrag utreds nu också hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar för att arbeta brottsförebyggande. 

Morgan Johansson, justitie- och migrationsminister (S)
Stockholm den 10 september 2020
Foto: Alexander Assal / Kristian Pohl/Regeringskansliet
Print Friendly, PDF & Email