Turerna kring Hästa gård har varit många. Det talas om renovering och om att öppna upp gården för allmänheten. Sedan 2021 har totalt 45 miljoner reserverats, men bara 2,8 miljoner har använts hittills.
På Järvafältet, bland betande hästar, kor och plöjda åkrar, ligger Hästa gård. Där står det k-märkta huset tomt, gräset växer vilt och fönster saknas.
På en av bänkarna i Hästa gårds trädgård sitter Karin Vidhall. Hon kommer ofta hit och kallar det en oas. Just idag har hon finsällskap, hon är nämligen dagmormor. Hon försöker följa vad som händer med Hästa gård, men tycker det står och stampar.
– Man kan ju inte säga att de har prioriterat det iallafall, säger hon.
Karin längtar tillbaka till dagarna då det fanns café, äggförsäljning och på torsdagarna eritreansk soppa. Hon vill egentligen bara att det ska hända någonting.
– Det är en kulturskatt, det är sorgligt. Jag tycker det är skamligt. Jag vill att det ska vara en levande gård igen.
Trafikkontoret i Stockholms stad har sedan 2015 förvaltat Hästa gård, som består av åtta byggnader och den odlingsmark som hör till. Redan 2019 fanns målsättningen att öppna upp gården för allmänheten och öronmärkta pengar i stadens budget.
Sedan 2021 har totalt 45 miljoner budgeterats till Hästa gård, men endast 2,8 miljoner har använts för att rusta upp gården. Samtidigt kostar Hästa gård och hela Järvafältets underhåll skattebetalarna minst 4 miljoner kronor per år i driftkostnader.
Bodil Hammarberg arbetar på trafikkontoret och är handläggare för projektet Hästa gård sedan start. Hon tycker det finns hopp om framtiden, men säger samtidigt att det råder brist på planering i projektet.
I 2022 års budget lades 25 miljoner kronor undan för Hästa gård, men de användes inte. Hon menar att det inte funnits någon kommunikation från stadens sida innan man lade undan pengarna och det därför var svårt att hinna använda dem.
– För att spendera 25 miljoner kronor på ett år, ska du ha planerat precis allt. Du hinner förmodligen ändå inte genomföra det på ett år.
Hon menar att siffrorna som står i budgeten är signalpolitik
Bodil menar att det ser bra ut för politikerna att reservera pengar i budgeten. Men hon upplever att inget utrymme ges för planering. Hon menar snarare att siffrorna som står i budgeten är signalpolitik.
– Det är ett signalvärde, och sedan är det ju annorlunda i verkligheten, säger Bodil.
Intresseorganisationer vill använda åkrarna till stadsodlingar som alla kan ta del av medan andra vill bevara det historiskt korrekt. Totalt rör det sig om 260 hektar mark varav 185 är odlingsmark.
Anders Ström är bonde, och utför arbete på Hästa Gård åt Grön stad som förvaltar den åt Stockholms stad. Han är nöjd med samarbetet och är öppen för att ta sig an en arrendatorroll ifall det skulle bli aktuellt. Anders Ström har en närliggande gård i Sollentuna där han bedriver en öppen verksamhet – något som han skulle kunna se på Hästa gård. Hans erfarenhet av stadsodlingar har varit röriga och att det lätt blir ”High Chaparall”
– Det skulle kunna vara en knutpunkt, ett rekreationsområde där folk träffas. En plats där man kommer bort från vardagsstressen och kan möta naturen under alla årstider.
Anders menar att tiden som arbetet med Hästa Gård tagit, och planeras att ta, är rimligt på grund av den byråkrati som omgärdar ett sådant stort projekt. Han säger att hans erfarenhet av tidigare stadsodlingar på Hästa gård varit röriga och att det lätt blir “High Chaparral”.
– Jag har ingenting emot stadsodlingar överhuvudtaget, det är inte det jag säger, men det här stället är så unikt. Om jag skulle få arrendera vill jag nyttja gården till förmån för café-verksamhet, djur och odlingar.
Hästa gårds åkrar har bra förutsättningar för stadsodling
Katja Jassey, ordförande för Stockholms Koloniträdgårdar, har tidigare varit drivande i ett initiativ vid namn Orten odlar som arbetar för att inspirera till odling. Hon tycker att Hästa gårds åkrar har bra förutsättningar för stadsodling och att det är något som Stockholms stad borde satsa på.
– Staden borde se över vilka möjligheter som finns, det är mycket mer kostnadseffektivt (med stadsodling) än att satsa på de här urbana inomhusodlingarna som Stockholms stad gjort länge, säger Katja Jassey.
Bodil Hammarberg, kommunens handläggare för Hästa Gård, har nu lagt fram en godkänd plan för en summa på 14 miljoner kronor. Pengarna kommer främst att gå till upprustningen av de resterande taken, fasader och fönster. Dessa projekt ska genomföras under det här året och finns det resurser kvar kommer det gå till trädgårdsarbete.
När Trafikkontoret är klara med den akuta upprustningen kommer en ny nämnd behöva ta över för att renovera gården invändigt. Ett projekt som kommer vara kostsamt och långdraget med tanke på fastighetens slitna skick.
Gården nämns för första gången i stadens budget för 2019 under Trafiknämndens ansvarsområde. I budgeten planerades det året en utredning med möjligheten för utbildnings- eller besöksverksamhet och upprustning av husen på området. I budgeten år 2023 beskrivs en tydligare vision: “Hästa gård ska utvecklas till en levande stadsbondgård med djur och café”.
Vi har haft kaoset här, vi vill inte ha tillbaka det
Bodil Hammarberg har ingen bra erfarenhet av stadsodlingar på Hästa Gård. Hon tror istället på att det ska finnas en arrendator som styr gården. Det är lättare för trafikkontoret att ha en arrendator med ensamansvar i syfte att hålla koll på hur marken och verksamheter sköts.
– Vi har haft kaoset här, vi vill inte ha tillbaka det, säger Bodil om den tidigare självstyrda odlingsverksamheten på gården.
Därför är hon tveksam till ytterligare oreglerad odling. Enligt Bodil räcker det inte med ett nytt detaljerat kontrakt för att få förtroende för odlingsgrupperna. Om det ska finnas stadsodlingar så är det upp till arrendatorn på plats att styra över projektet, menar hon.
Anledningen till att arbetet med Hästa gård inte har kommit längre och planeringen inte genomförts är enligt Bodil Hammarberg över hennes “pay grade” och hänvisar till trafikdirektör Gunilla Glantz.
Vi har försökt kontakta Gunilla Glantz, trafikdirektör för Trafikkontoret, men inte lyckats.
Agnes Alvang
Astor Fogström
Josefine Norin
Under våren har studenter från JMK, enheten för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, samarbetat med Nyhetsbyrån Järva. Vi publicerar deras granskande artiklar under våren och sommaren.
