Målet med vårt arbete är ett tryggare Järva

Debatt

Trygga Järva är ett nätverk av civilsamhällesaktörer verksamma i Järvaområdet, vilka började samverka i inledningen av pandemin med syftet att dela erfarenheter, stötta varandra och människor i Järva. Målet med vårt arbete är ett tryggare Järva.

Järva utpekades tidigt i pandemin som ett särskilt drabbat område (Dagens Nyheter, 2020-04-07) men flera av stadsdelarna i området har redan tidigare ansetts som särskilt utsatta, bland annat i polisens lista över särskilt utsatta områden (Nationella operativa avdelningen, Underrättelseenheten, 2019, Kriminell påverkan i lokalsamhället – En lägesbild för utvecklingen i utsatta områden). Vad innebär det att ett område utpekas som särskilt drabbat eller utsatt? Borde särskilda aspekter ha tagits i beaktande när pandemin var ett faktum? Som representanter för Trygga Järva menar vi att det uppstått specifika utmaningar som kunde hanterats på ett sätt bättre anpassat för områdets behov.

Detta är vad vi har sett:

Trångboddheten är stor i området. Smittrisken är stor för äldre som delar boende med yrkesarbetande vuxna och barn som går i skola. Utgångspunkten var att människor i riskgrupp skulle få flytta till tillfälliga boenden. Boendekostnaden skulle dock i första hand lösas genom att personerna själva stod för denna. Detta gjorde att människor avstod från att ta emot erbjudandet om boende då kostnaden för det egna boendet kvarstod. Möjlighet fanns att ansöka om att få inkomstrelaterat stöd, men avgiften avskräckte ändå.

Handlingshjälp för äldre i riskgrupp har inte nått alla i behov

Handlingshjälp för äldre i riskgrupp har inte nått alla i behov. Kommunal handlingshjälp erbjuds till personer äldre än 70 år, men till en avgift. Denna avgift är det möjligt att söka stöd för, men avgiften i sig avskräcker från att ens ta kontakt.

Det är positivt att provtagningsbussen för covid-19 kom till området i februari 2021. Däremot hade det varit bra om denna lösning kommit tidigare då människor som saknat tekniska möjligheter att beställa hemtest under lång tid inte kunnat testa sig. Detta kan ha bidragit till ökad smittspridning.

Det tog tid att nå ut med information i området

Det tog tid att nå ut med information i området. En möjlig väg hade varit en utökad kommunikation med civilsamhällesaktörer i ett tidigt skede eftersom de har förmågan att nå ut till många berörda. Stadsdelsförvaltningen Rinkeby-Kista har haft utökade träffar med dessa, men som representanter för en del av dessa organisationer har vi saknat frågor som ”Vad kan vi hjälpa till med? Vilka behov ser ni finns hos de boende i området?”

Det finns många oklarheter kring hur papperslösa och asylsökande på bästa sätt ska kunna skydda sig, testa sig och vara med i minskningen av smittspridning. Dessa grupper i samhället tillhör de mest utsatta.

Det finns många utmaningar och inga enkla lösningar

Detta är en del av vad vi i nätverket Trygga Järva har sett under året. Det finns många utmaningar och inga enkla lösningar, men förhoppningsvis har både stadsdelsförvaltningarna och civilsamhället dragit lärdomar inför framtiden. Vägen vidare måste vara att ödmjukt och nyfiket lyssna in människors situationer och utmaningar, och agera på detta i ett tätare samarbete mellan stadsdelsförvaltningar och civilsamhälle, med målet om ett tryggare Järva.

Ailin Abdullah, Muslim Aid
f. Antonius Almaleh, Katolska kyrkan, Kaldeiska missionen Sthlm norra
Waffa Issa, Stadsmissionen, Källan och Unga Station
Petri Kinnunen, Tenstakyrkan
Gunilla Moshi, Svenska kyrkan, Spånga-Kista församling
Christina Ohlsson, Svenska kyrkan, Spånga-Kista församling
Fardosa Omar, Rinkeby Folkets Hus
Mikel Shenouda, Koptiska ortodoxa kyrkan, St Pauls församling
Mariam Sherifay, Kista folkhögskola
Gia Theorin, Järva i samverkan, Gålöstiftelsen
Anton Thilander, Husbykyrkan
Miriam Örtegren, Frälsningsarmén Akalla
Anders Österberg, Järvahjälpen
Foto: Alexander Assal
Print Friendly, PDF & Email