På vilket sätt bidrar nyhetsmedia till den negativa synen på orten? Och varför litar inte unga på de etablerade nyhetsmedierna? Det var frågor som diskuterades när företaget INLAB i samarbete med Järvaveckan anordnade ett samtal på onsdagskvällen.
INLAB står för Inclusion Lab och är ett företag som startats på initiativ av tidningskoncernen Schibsted och Stiftelsen Tinius. De har under hösten samlat en grupp unga från Stockholms ytterstadsområden för att förstå varför unga inte har något förtroende för traditionella nyhetsmedier och istället söker information på annat håll. Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Omni, som ägs av Schibsted, hoppas på det här sättet förstå vad som krävs för att ändra på det i framtiden.
Järvaveckan och INLAB publicerade förra året en undersökning, gjord i samarbete med Novus, där 2000 personer tillfrågats om sin syn på medier och journalister. Hälften av de tillfrågade personerna var boende i så kallade utsatta områden och andra hälften personer som inte gjorde det.
Resultatet sammanfattades så här:
- Medieförtroende är överlag högt, med marginellt högre tillit till sociala plattformar i utsatta områden jämfört med allmänheten i stort. (Stämmer dåligt överens med resultatet från Folkets Husbys undersökning från 2020, där 82 procent hade bristande förtroende, eller inget alls, för etablerade medier.)
- Många undviker nyheter, ofta beroende på att nyheterna är tragiska och att man inte litar på att det som skrivs är neutralt.
- Medierapporteringen i frågor som koranbränningar och gängkriminalitet uppfattas som obalanserad av hälften av de tillfrågade i utsatta områden.
- Journalister antas ha en personlig och politisk agenda av fler än hälften av alla tillfrågade.
- Ämnen som var mest intressanta var politik, inrikes- och utrikesnyheter. Fler kan tänka sig att betala för dem.
De utmaningar (läs problem) och lösningar som tagits fram av fokusgruppen diskuterades i den så kallade utökade fokusgruppen. Varför förstärker media den negativa berättelsen om orten? Varför lyckas media inte skildra verkligheten? Är det ett problem att journalistkåren alltför ofta bor i innerstan (på Södermalm)? Varför får boende i utsatta områden känslan av att media motarbetar dem?
De föreslagna lösningarna var bland andra att arbeta långsiktigt, ha förankring, ha fler perspektiv, fler ämnen och rekrytera lokalt.
Kerstin Gustafsson Figueroa
