Sedan 2016 driver den ideella föreningen MIRA kulturdoulaverksamhet på uppdrag av Region Stockholm. Doulan är ett stöd för den födande och hennes familj inför, under och efter förlossningen, och tjänsten är avgiftsfri.
Projektet startade i Södertälje för att stötta icke svenskspråkiga familjer där, och på så vis kunna erbjuda en mer jämlik vård. Men ordet om doulorna spreds snabbt och snart fick man förfrågningar från hela regionen. Doulans roll har tydliga avgränsningar, hon ska vare sig fungera som tolk eller ge medicinska råd.
– Däremot har vi flera doulor som har medicinsk utbildning, till exempel undersköterskor och till och med en förlossningsläkare, säger Anna Jensen, som är barnmorska och projektledare.
23 olika språk är representerade i nuläget
De är fyra barnmorskor som utbildar doulorna och tanken är att det ska finnas flera doulor som talar samma språk, så att de kan avlösa eller ersätta varandra om det skulle behövas. 23 olika språk är representerade i nuläget och doulan har kunskap om kulturen i både sitt ursprungsland och Sverige, och hon talar båda språken. Syftet är att stötta kvinnorna på olika sätt. Därför är det bästa att doulan träffar kvinnan under graviditeten för att etablera en kontakt och för att utröna på vilket sätt kvinnan behöver stöd. Behoven kan se väldigt olika ut.
Många kan behöva stöd redan under graviditeten vid besök hos mödravården. Just den trygghetsskapande biten är väldigt central
Vissa kvinnor har tidigare fött i sitt hemland, och har kanske erfarenheter från ett helt annat sätt att se på förlossningen. Kanske var det en väldigt auktoritär vård kring henne och barnet, eller kanske ingen vårdsituation alls.
– Det kan också bli en krock med hur vi gör här i Sverige. Här lägger vi barnet hud mot hud direkt efter födseln, medan i vissa andra länder försvinner personalen och badar och klär på barnet innan föräldrarna får in det på rummet igen, säger Anna Jensen.
– Många som ska föda för första gången behöver känna trygghet inför det. Andra behöver hjälp med mer praktisk kunskap, som till exempel hur man kan ta sig till sjukhuset mitt i natten och att man alltid ska ringa till förlossningen innan man åker dit, säger hon.
Just den trygghetsskapande biten är väldigt central. Man försöker också inkludera kvinnans partner och berätta varför det är viktigt att vara med under förlossningen, men också ha respekt för dem som inte kan vara med.
När doulorna utbildas får de lära sig hur de med ord, men även med kroppsspråk och sin egen andning, kan guida kvinnan under den aktiva fasen.
– För att kunna leda en annan människa i avslappning behöver man själv vara avslappnad och fullständigt närvarande, säger Anna Jensen.
Eftersom doulan är med i rummet under hela förlossningen är det viktigt att samarbetet med förlossningspersonalen fungerar, och doulan måste vara medveten om sin roll och hålla sig till den. Doulorna har precis som vårdpersonalen tystnadsplikt
– Doulorna är otroligt uppskattade av vårdpersonalen på förlossningsavdelningarna, säger Anna Jensen.
När kvinnan har fått åka hem från BB, brukar doulan försöka få möjlighet att gör ett hembesök. Det är en oerhört känslomässig tid för de nyblivna mammorna, och doulan kan berätta hur man kan hantera tecken på allt från depression till svår smärta och hjälper till att slussa kvinnan rätt inom vården i de fall det behövs.
Utbildningen som doulorna får spänner över nio heldagar. De blir anställda redan från första kursdagen, och skriver då på ett sekretessavtal. Doulorna har precis som vårdpersonalen tystnadsplikt.
– Den som arbetar som doula drivs av ett starkt engagemang, och måste kunna vara flexibel och släppa allt när det är dags att bistå en kvinna vid förlossningen, säger Anna Jensen.
Annika Skarf
Foto: Elisabeth Ubbe
