Under fredagen anordnades eventet Beväpnad konst #nationellkris på Fotografiska. Kreatörerna bakom eventet var Humanium Metal by IM, Fotografiska och aktivisten Nattalie Ström Bunpuckdee från Hjulsta.
Kvällen syftade till att belysa vapenvåldet i Sverige som kostar alltför många människoliv. Genom en visning av poesifilmen Hur mår vi? som Nattalie Ström Bunpuckdee och Ailin Mirlashari tagit fram, diskussioner och poesiuppträdanden berörde man frågan om hur konst kan spela en roll i förändringsarbetet.
– Konsten har alltid varit en drivande kraft för mig. Man brukar säga att konstnärerna är de farligaste människorna i samhället. Det är ju de som i diktaturer fängslas först eller tvingas fly. Jag tror att konstnärer har ett ansvar att berätta om samtiden ofiltrerat, säger Ailin Mirlashari.
Det skapar ringar på vattnet att ha makten över blicken
Filmskaparna pratade om vikten, men också om den tyngd man axlar av att skildra sådant som ligger en nära till.
– Vår sorg porträtteras inte och därför måste vi prata om det kollektiva traumat som vi ortenbor bär på. Jag önskar att jag kunde prata om något annat, men det är viktigt att prata om detta på våra villkor, sade Nattalie Ström Bunpuckdee.
– Det är viktigt och stärkande att skapa för oss själva och skapa våra egna berättelser. Det skapar ringar på vattnet att ha makten över blicken, sade Ailin Mirlashari.
Skotske konstnären och fredsaktivisten Frank To var också på plats. Han har skapat kritor av Humanium Metal, en fredsmetall som biståndsorganisationen IM producerar av beslagtagna illegala vapen som har smälts ner. Han pratade bland annat om det vapenvåld som drabbade Storbritannien under 90-talet.
Vi möts hela tiden av att folk säger att vi har behövts länge
Företrädare för organisationen Kollektiv Sorg var också inbjudna att prata om hur det dödliga våldet påverkar de som lever allra närmast det, och om hur initiativet har mottagits.
– Vi möts hela tiden av att folk säger att vi har behövts länge, därför är vi inte alls förvånade över den enorma responsen vi har fått. Och att den här frågan nu befinner sig i fina rum som Fotografiska säger en hel del. Nu kan ingen längre blunda för det här problemet, sade Alexander Zadruzny från Kollektiv Sorg.
Helya Riazat var också på plats för att prata om hur aktivism uppmuntras på Järvaskolan där hon arbetar som rektor.
– När andra skolor förbjuder deras elever att gå på demonstrationer, uppmuntrar vi våra elever att aktivera sig. Vi lär dem om deras rättigheter och bejakar dem.
– När det gäller det dödliga våldet så har vi behövt diskutera hur vi ska göra. Ska vi prata om varje skjutning eller inte? Det är svårt, men vi försöker så gott vi kan, säger hon.
Arbetet faller ofta på lokala eldsjälar som riskerar att bränna ut sig själva
Helya Riazat avslöjade också under eventet att Järvaskolan är i en expansionsprocess och befinner sig i dialog om att starta upp flera verksamheter.
– Vi är ju en icke-vinstdrivande verksamhet som motsätter sig marknadsskolan. Vi är knappast populära men det är tydligt att vi behövs.
– Vi behöver dock bli fler aktörer som samverkar för en jämlik skola, vilket också är grundläggande för att stoppa skjutningarna. Det finns en enorm frustration kring exempelvis att socialtjänsten brister och det arbetet faller ofta på lokala eldsjälar som riskerar att bränna ut sig själva, säger Helya Riazat.
Kvällen bjöd på ett musikframträdande från R&B-stjärnskottet och grammisvinnaren Mona Masrour. Det bjöds också på poesiframträdanden från Faysa Mohamud, Yusuf Hussein, Martin Ojeka och Nattalie Ström Bunpuckdee.
Eleni Terzitane
