Medverkade gjorde Desiré Pethrus, KD, Lars Rådén, M, Aida Hadzialic, S och Jonas Lindberg, V. Moderator Araian hälsar välkommen och berättar lite om vilka frågor som kommer att tas upp under debatten.
Den första frågan han ställer till medverkande politiker är: Håller du med om bilden att trots att Sverige generellt har en bra vård, ändå finns en stor ojämlikhet i vården också?
Desiré får börja svara, hon säger att hon som riksdagsledamot sedan 15 år, har sett hur olika det ser ut över landet med möjlighet till vissa screeningundersökningar till exempel.
–Mycket fungerar bra, men det finns utmaningar. Vi måste ha en jämlik vård inom regionen, men även mellan regionerna. De socioekonomiskt utsatta områdena får mer pengar än till exempel de i innerstan, bland annat för att hälsan är sämre i de utsatta områdena, och där behövs mer resurser, säger hon.
Lars Rodén får ordet, och säger att det finns mycket att jobba med hela tiden. 10% av patienterna upptar cirka 80% av vården. Största ojämlikheten är mellan regionerna. Här i Järva har man ju hela regionens vård tillgänglig, menar han.
– Ett konkret exempel på att Järva får mer resurser, är att ett läkarbesök som kräver medverkan av tolk, tar längre tid och kostar mer, säger han.
Aida säger att hon tycker att jämlikheten i välfärden som skolan och vården är jätteviktig. Hon ger exempel på att det i Tensta finns två vårdcentraler, medan det finns sju stycken på Östermalm.
–Fråga er själva var behovet är som störst? Regionen skulle kunna öppna fler vårdcentraler, men man väljer att låta den fria marknaden styra hur vården sprids i regionen. Moderaterna har styrt regionen i 16 år nu, och de har aktivt valt att inte ha mer vård härute, säger hon.
I Järva finns inte en enda gynekologisk mottagning, på Östermalm finns det 19
Jonas hänvisar till svensk lagstiftning, den med störst behov ska ha förtur, men så fungerar det inte i praktiken.
– Om vi tittar på region Stockholm. Här i Järva finns det inte en enda gynekologisk mottagning, men inne på Östermalm finns det 19 stycken att välja på. När samhället är så orättvist som det är nu i Sverige, då måste sjukvården kompensera för de brister som finns. Man låter marknaden styra, och det är på bekostnad av människorna här, säger han.
Lars begär att få bemöta det Jonas sa om gynekologmottagningarna.
– Nej det finns ingen här, men det finns ingen i Täby heller som, för att vara övertydlig, är en moderatstyrd kommun. Det handlar inte om socioekonomi, utan om geografi, säger han.
Jonas tar vid, och han konstaterar att om man, som alla i panelen verkar vara överens om, tycker att ojämlikhet i vården är ett problem, då kan man inte sjösätta ett marknadsstyrt system.
Vi går vidare, säger Araia, med rasismen inom sjukvården. Jag vill höra från er vad ni konkret vill göra åt det här problemet.
–Både patienter och vårdanställda vittnar om att rasismen finns. Det är viktigt att alla jobbar efter samma värdegrund. Det som ungdomarna pratade om tidigare också, att det skulle behövas traumavård och bättre psykiatrisk vård för ungdomar har de rätt i. Vi skulle vilja få in skolhälsovården under regionerna, säger Desiré.
–Att som patient begära en “svensk” läkare, är förstås helt oacceptabelt. Rasismen finns överallt, det vore naivt att tro att den kan försvinna helt, det handlar om tiotusentals anställda individer som jobbar i vården. Man måste jobba med frågan hela tiden och betona varje människas lika värde. En duktig arbetsgivare är vad som behövs, säger Lars.
Aida fortsätter, hon säger att alla partier är överens om att det är oacceptabelt med rasism inom vården.
–Vi skulle gemensamt behöva se över styrdokument och se hur de fungerar ute i regionerna och följa upp det, säger hon.
– Samhällsklimatet som råder just nu, spiller såklart över på vården. Vilka typer av rasistiska åsikter är man med och underhåller om man samarbetar med vissa partier, den frågan bör man ställa sig som politiker, säger Jonas.
–Ett sätt att stoppa detta att man kan välja en svensk läkare, är att göra som region västra götaland, där har de ett dokument på 1177, som säger “du kan som patient inte ställa diskriminerande krav, då tolkar vi det som att du inte tar emot den erbjudna vården”, fortsätter han.
En mottagning som ska ta hand om 60 000 barn och unga
Sista frågan vi fördjupar oss i, är den om den psykiatriska vården, säger Araian.
–Avstamp blir i det skjutningar som förekommer i Järva, och som drabbar människor här ute hårt säger han och ger ordet till Aida.
– Jag lyssnade på ungdomarna som pratade här före oss. Jag vill verkligen ge er en eloge för er öppenhet och ärlighet. Ni sa mycket klokt, och jag känner igen mig. När jag gick i skolan fick jag lära mig svenska som andraspråk, det ansågs jätteviktigt. Men ingen i skolan frågade hur jag mådde, trots att jag flytt ett krig i Bosnien, flytt från ett folkmord, säger hon
–Vi i socialdemokraterna tror på starka vårdcentraler, med ett helhetsansvar och stor tillgänglighet. Samverkan mellan skola och vård borde också underlättas. Jag tycker mycket om idén med traumacenter också, avslutar Aida.
–Nu gör man en jättestor omorganisation inom BUP, som hela professionen tycker är förfärlig. Man gör stora och färre klustermottagningar. Hela Järva slås ihop med andra områden, en mottagning som ska ta hand om 60 000 barn och unga, det är inte klokt, säger Jonas.
–Det mest slående som jag tänker ta med härifrån, är det ungdomarna talade om tidigare, vad som händer direkt efter en skjutning Där måste man fundera på om regionens jobb är tillräckligt, säger Lars.
–Jag tycker att många föräldrar säger att barnen får många olika undersökningar och utredningar genom BUP, men väldigt lite vård. Jag hoppas att reformen syftar till att få ett helhetstänk, säger Desiré.
Fråga från publiken:
– När jag lyssnar på er blir jag övertygad om att vi själva, boende i Järva, måste starta vår egen vårdcentral för att få en bra vård. Regionen tar inte sitt ansvar för människorna här. Är det så det ska vara?
–Det går utmärkt att starta en vårdcentral i linje med vårdvalet, svarar Desiré.
Trots det kan vi konstatera att regionen inte öppnat en ny vårdcentral i Järva sedan 2009.
Annika Skarf